LANTMANNEN

Läser ni mina ledare, krönikor och Niléhn tipsar i Lantmannen?
Om ni missat något är ni välkomna att meddela mig här så kan jag skicka er en tidning.

Lantmannen kostar 95 kronor i lösnummer och vi skickar dem fraktfritt med en faktura i kuvertet. Ni behöver alltså inte betala något i förskott.

Har ni några synpunkter på det jag skriver eller vill framföra några andra åsikter är det fritt fram här på min nya blogg.

Här kan ni beställa gamla nummer av Lantmannen: http://www.agrar.nu/arsregistret.php

Avgaser i stälet för gödsel

Intresset för artikeln på ATLs hemsida har varit stort om att leda ner avgaserna i marken i samband med sådd och med hjälp av koldioxiden i avgaserna få igång en process i marken som frigör kväve till växterna vilket i sin tur medför att lantbrukaren kan reducera mängden kväve med hälften.

Denna kommentaren fick vi in i dag av Maria Lövfors:

Jag undrar om det verkligen kan vara möjligt att, som det står i
artikeln, i avgaserna finns inget som inte redan finns i jorden?

mvh
Maria Lövfors - frilansjournalist & redaktör Grus & Guld

Och så här svarade Gunnar:

Hej Maria och Anders,

Nej detta är verkligen riskabelt. I avgaser finns en rad svårnedbrytbara
cancerframkallande ämnen, bl a PAH och dioxiner, men också giftiga nitrerade
ämnen. Det finns beräkningar på antal cancerfall som bildas genom PAH som
följer med skörden till konsumenten.

Nej detta var ingen bra ide. Hade det bara funnits oskyldiga kväveföreningar
i avgaser hade detta varit ok.

Hälsningar

Gunnar

Avgaser i stället för gödsel

Min artikel på ATLs webbsida om att en teknik som leder ner avgaserna i jorden i samband med sådd medför att man kan reducera mängden kväve till den aktuella grödan. Anledningen är att koldioxiden från avgaserna ökar aktiviteten i jorden så att mer av det kväve som finns där naturligt blir tillgängligt för växten.
Många har hört av sig och vill veta mer. Själv vet jag inte mer än det som står i artiklen.

Så här skriver Gustav Andersson i ett mail till mig, kanske någon kan hjälpa honom och mig med mer info.

Hej!
Vet du var man kan läsa mer om försöken med att leda ner avgaser i marken . Borde kunna funka med plog, kultivator, eller ja alla jordbearbetningsredskap.
Mvh
Gustaf Andersson
Bred Petersberg
74595 Enköping


Läs hela artikeln på: http://www.atl.nu/Article.jsp?article=44795&a=Avgaser%20ist%E4llet%20f%F6r%20g%F6dsel

Maskinkapacitet

En grej som intresserar mig mycket är den tekniska utvecklingen inom lantbruksmaskiner och det är något vi skriver mycket om i Lantmannen.
Jag hävdar att det skett mycket vad gäller lantbruksmaskinernas kapacitet de senaste åren. Jag hävdar att maskinernas kapacitet ökat väsentligt, men att många som använder maskinerna inte riktigt hängt med i den utvecklingen och nu har maskiner som är dyrare, har större kapacitet, men som inte utnyttjas fullt ut och därmed blir maskinkalkylen inte så bra som den kunde varit.
Vad anser ni om detta?

Är nya maskiner bättre än gamla vad gäller kapacitet?
Är vi för dåliga på att utnyttja ny teknik?

Försiktiga ekokalkyler

Mats Engquist på Hushållningssällskapet i Strängnäs ifråga satte Lars Jonassons kalkyler vad gäller ekologisk odling, publicerade i Lantmannen nummer 1-2008. Mats Engquist var av den uppfattningen att ekologisk produktion var än mer lönsam än vad Lars Jonasson presenterade.

Så här svarar Lars Jonasson:

Tack för dina funderingar. Generellt kan jag säga att din bedömning stämmer i det att skillnaden är lågt räknad. Det är svårt att veta vad som är mest pedagogiskt men jag har avsiktligt valt att göra ekokalkylerna försiktiga, detta för att slippa kritik för att det är orealistiska glädjekalkyler. Detta har jag även påtalat i texten men det är givetvis alltid siffran i slutet som får starkast genomslag.

När det gäller skördar och priser för konv. odling har jag räknat med följande:
Vårvete 4 071 kg/ha á 2,00 kr/kg
Vårkorn 4 129 kg/ha á 1,71 kr/kg
Höstraps 2 600 kg/ha á 2,65 kr/kg
Foderärt 2 800 kg/ha á 1,90 kr/kg

Gödslingen i ekokalkylen är broilergödsel

När det gäller maskinkostnaderna är det en omdiskuterad fråga. Det blir mindre körning eftersom man slipper handelsgödsel och bekämpning. Detta är dock åtgärder med få timmar per hektar. Många hävdar däremot att det krävs mer jordbearbetning för att slippa ogräs. Detta är givetvis olika från gård till gård. Jag har dock valt att hugga i så att det räcker till i de flesta fall. Därmed ligger det extra körtid i eko-kalkylen.

När det gäller arbetstiden är det ett ständigt problem. Jag är väl medveten om att många anser att arbetet på fält är under 5 tim/ha. Samtidigt visar de mätningar av arbetstiden som görs på något helt annat. När jag summerar upp mina högt lagda arbetstider till sektornivå får jag alltid kritik för att totalsiffran blir för låg. Jag brukar hamna på halva nivån av de mätningar som görs. Ett exempel kan illustrera problemet. Enligt dina uppgifter (som även jag tycker är rimliga) borde en växtodlingsgård med 109 ha kräva 109 * 6 = 650 tim. De som har sådana gårdar och är med i JEU (den jordbruksekonomiska undersökningen anger dock att de arbetar 1 997 timmar i jordbruket. Det är tre gånger så mycket (18,3 tim/ha). Vad gör de resten av tiden och hur skall den tiden beaktas i kalkylen. JEU gårdarna har visserligen 7 ha sockerbetor och 2 ha potatis i genomsnitt men de har också 14 ha träda. Liknade problem uppstår när jag har försökt stämma av traktorkörning och dieselförbrukning. Detta är dock en frågeställning som inte har någon större betydelse när det gäller gämförelsen mellan ekologisk och konventionell odling eftersom eventuella fel drabbar båda lika mycket.

Valtra verkar inte rulla iväg

Valtra är ju ett av de fabrikat som har parkeringsläge i fram/backspaken men verkar inte ha några bekymmer med traktorer som rullar iväg. Så här förklarar Thor Andersson, produktspecialist för Valtratraktorer på Lantmännen, deras konstruktion.

På Valtra (alla med HiTech-transmissionen) är det så att parkeringsbromsen manövreras med körväljaren ("fram-backspaken") och någon annan spärr eller manövrering finns inte.

Parkeringsbromsen är av samma typ som på en lastbil, d v s den ansätts av en mycket kraftig fjäder och friläggs med hydraultryck (tryckluft på en lastbil). Detta innebär bl a att om man stänger av motorn och kliver ur utan att lägga i p-bromsen, så ansätts den ändå efter några sekunder (när hydraultrycket försvinner). Eftersom den manövreras med körväljaren, så kan man heller aldrig glömma att släppa den när man kör iväg. Eftersom parkeringsbromsen utnyttjar samma bromskomponenter (skivor/lameller) som färdbromsen, så finns heller ingen separat justering, utan den justeras på samma gång som man justerar färdbromsen. Manövreringen är elhydraulisk (el-signal från körväljaren påverkar en magnetventil), så finns inte heller här några justeringar. Skulle man av misstag lägga i den under färd sker heller ingenting förrän man kommer ner till 2-3 km/h, då den ansätts med full kraft.

Att man aldrig kan gardera sig till 100 % mot tekniska fel vet vi från både kärnkraftverk och flygplan, som det trots rigorösa säkerhetsprogram händer ett och annat med, men den parkeringsbroms vi har på Valtra har under snart 10 års tid fungerat till största belåtenhet och är mycket populär hos användarna, inte minst för sin enkla hantering.

Traktor som rullade iväg

I ATL i dag, fredagen den 8 februari, finns en artikel som handlar om ett farligt tillbud. En traktor, som trots att föraren lagt i parkeringläget i växellådan ändå rullar iväg.
Det finns många traktorer med parkeringsläge i växelspaken ofta i samma spak som fram/back till vänster om ratten.
Två av dem som har den tekniken är John Deere och Valtra. John Deeres servicechef, Ingvar Mårtensson, har svarat i artikeln medan vi fortfarande väntar på svar från Thor Andersson på Valtra.
Vi önskar även få kontakt med andra traktorförare som varit med om något liknadne. Har ni det, berätta vad som hände genom att klicka på kommentera i slutet av denna text.

Så här skriv jag i ATL:
Krister Öberg, lantbrukare utanför Bro vill varna andra lantbrukare för att lita blint på parkeringsspärren i växellådan. I måndags, mitt under pågående lastning, började traktor och vagn rulla iväg. Krister som befann sig i vagnen lyckades klättra ner från vagnen men var förnuftig nog att inte försöka ta sig in i hytten medan traktorn var i rörelse. I stället fick han stå och se på när traktor och vagn for rakt in i maskinhallen där ekipaget förstörde en port och en bärande stolpe. Traktorn, en John Deere 6810 från år 2000, har parkeringsläge i gruppväxellådan. Krister Öberg hade mycket riktigt placerat växelspaken i P men ändå hade ekipaget rullat iväg när belastningen blev för hög. – Traktor och vagn stod i en sluttning och jag fyllde spannmål i vagnen när det plötsligt började röra på sig, berättar Krister Öberg. Han frågar sig om parkeringsspärren inte är att lita på och om man i stället måste använda den vanliga handbromsen. Ingvar Mårtensson, servicechef på John Deere i Sverige, berättar att parkeringsspärren i växellådan är säkrare än den vanliga handbromsen och att John Deere inte anger några begränsningar för vad växellådans parkeringsläge ska klara av. – Det är som en klokoppling, men vi vet att den kan slitas med åren om föraren slarvar och lägger i P-läget innan dess traktorn står helt stilla, säger Ingvar Mårtensson. Krister Öberg berättar att det blev ett smattrande ljud när traktorn rullade iväg och enligt Ingvar Mårtensson är det tecken på att systemet är slitet och behöver ses över av en verkstad. På frågan hur traktorföraren ska kunna undvika den här typen av tillbud i framtiden är det enda sättet, enligt Ingvar Mårtensson, att testa utrustningen genom att placera traktorn med belastning i ett med- eller motlut och prova parkeringsläget.

Dyr kyla

I egenskap av teknikredaktör på tidningen ATL har jag genom tiderna fått ta emot många frågor av teknisk karaktär från läsare. Ibland handlar det om produkter som är undermåliga och där återförsäljare och generalagenter inte kan hjälpa till i den utsträckning kunden förväntar sig. Ibland handlar det om att reservdelar eller service är orimligt dyrt. Det samtal jag fick i dag handlar om något som är synneerligen dyrt och vår förhoppning är att någon som läser detta inlägg ska ha en billigare lösning på problemet.

Det är lantbrukare Bernt Samuelsson som ringde mig. Han berättade att han för två år sedan löpt en ny Valtra 6400. Olyckligtvis beställde han den utan luftkonditionering.
– Den gamla Valtran hade inte luftkonditionering, jag ansåg inte att det behövdes, men den nya traktorn skulle visa sig varmare i hytten, berättar han.
Två månader efter det att traktorn var levererad frågade han återförsäljaren om priset för att eftermontera en luftkonditionering på en Valtra 6400. Han fick priset 28 000 kronor.
– Det kändes dyrt eftersom det bara skulle kostat 9 000 kronor extra om jag beställt det i samband med köpet av traktorn, konstaterar Bernt Samuelsson.
Han funderade ett tag och återkom till återförsäljaren för någon månad sedan då han beslutat sig för att trotts allt slå till på en luftkonditionering.
– Då fick jag ett nytt pris. Nu kosatade det 32 000 kronor bara i delar och till det minst två dagars arbete vilket innebär en totalkostnad på 45 000 till 50 000 kronor, säger Bernt Samuelsson.
Givetvis kan han inte lägga 50 000 kronor på en luftkonditionering till en två år gammal traktor som kanske är värd 300 000 kronor i sig. Då får han hellre byta traktorn.
Samtidigt undrar han om det finns något annat sätt att montera in en luftkonditionering i en Valtra 6400.

Är det någon som har en idé är ni välkomna med ett inlägg på min blogg.

/Anders

Stort intresse för ekologisk odlings lönsamhet

Intresset verkar stort vad gäller ekologisk odlings lönsamhet eller ej, men ideologiska skäl för att odla på ena eller andra sättet tycks ta överhanden.

Johan Cejle på Eko Tänk kommenterar ett av våra inlägg på sin blogg, här kan du läsa det.
Där svarar jag honom så här:

Det är rätt, Lantmannen är en magasinstidning som kommer ut en gång per månad och som inte finns på nätet.
Däremot finns nu möjligheten att kommentera det vi skriver i Lantmannen på nätet genom min nya blogg.
Det ska bli intressant att se intresset för detta.
Att odla ekologiskt eller inte kan mycket väl bli den första stora frågan på vår blogg. Jag håller med Johan Cejie på Eko Tänk om i vilken ordning lantbrukare ställt om till Eko och varför. Jag håller med om att det inte borde finnas några politisk stöd till någon form av lantbruk. Det jag tycker är mest märkvärdigt i debatten vad gäller eko eller konventionellt är att det liksom bildats två läger där den ena inte har någon förståelse för den andra. Precis som om ekologisk odling utgjorde ett hot mot den konventionella odlingen och tvärt om.
Som lantbrukare och företagare, jag är ju det vid sidan om mitt redaktörskap för Lantmannen, anser jag att det är helt upp till marknaden att bestämma vad som ska odlas. Det marknaden vill köpa det måste du som företagare producera egna värderingar har en underordnad betydelse.
/Anders Niléhn

Välkomna att följa debatten om eko eller ej på min blogg:
http://nilehn.blogspot.com/

Vi fortsätter med intressanta reportage om eko eller ej i ett ekonomiskt perspektiv i flera av de kommande numren av Lantmannen. Lantmannen är en prenumererad tidning men det går även att beställa lösnummer på:
http://www.agrar.nu/arsregistret.php
De nummer som har artiklar om ekologisk ocdling kontra konventionell är 1 och 2 2008 så här långt.

Ekologisk odling verkar vara lönsam

I dag fick jag ytterligare ett mail som en reaktion på Lars Jonassons artikel i Lantmannen nummer 1- 2008 om de ekonomiska fördelarna med ekologisk odling.
Det är från Mats Engquist, rådgivare på Hushållningssällskapet i Strängnäs.

Han skriver så här:

Hej

Jag läste med intresse i nummer 1/2008 er jämförelse mellan konventionell
och ekologisk växtodling. Vi har själva skickat ut ett brev till våra
växtodlingskunder med jämförelse siffror mellan de olika produktionerna,
vi kommer fram till en mycket större skillnad än vad ni gör. Vi har fått
en del frågor angående detta, därför skulle det vara intressant att få
veta vad som finns i de olika kalkylerna som ligger bakom artikeln.

Höstvete kalkylen som är redovisad tycker jag verkar ok. Däremot förstår
jag inte att Tb1 kan bli så lågt på de andra grödorna för konventionell
odling. Vilka skördar har ni räknat med? Hur kan det bli ett så lågt Tb1
för höstrapsen, det verkar nästan omöjligt att det skulle ligga så lågt
med tanke på de priser som finns nu.

Vad är det för gödselmedel som finns med i de ekologiska kalkylerna? Är
det rimligt att maskinkostnaderna är högre i ekologisk odling än
konventionell? Jag tycker att det borde vara omvänt förhållande. Samtidigt
kan man fundera om arbetstiden är den rätta i era bidragskalkyler, de
flesta har en fältarbetstid i dagens läge på 3,5-5 timmar, utöver det
finns det någon eller ett par timmar som kan komma till.

Jag själv sysslar mest med rådgivning till konventionell odling men jag
tycker att man måste skicka en tydligare signal om att det finns mer att
hämta i en ekologisk produktion än de kalkyler ni presenterade.

Det var några frågor som jag funderat på, tacksam för svar eller
kommentarer.

Hälsningar
Mats Engquist
Hushållningssällskapet / HS Konsult AB
Ulfhälls gård
645 94 Strängnäs

Är biogas ett vettigt drivmedel i traktorer

Bussarna körs ju numera på biogas i vissa städer och då kan man fråga sig om det går att köra traktorer på biogas. Det är ju som regel ute på gårdarna biogasen produceras, det vill säga nära till traktorerna.

Frågan fick jag av en läsare, Olov Fahlander i Linköping. Han skrev så här:
------------------------------------------------------
Jag skulle vilja komma i kontakt med personer som har erfarenheter
eller synpunkter på biogas-drivna traktorer. Det verkar vara
framtidens bästa drivmedel, när oljan så småningom blir allt dyrare,
och etanolen knappast är ett rimligt alternativ. Biogas kan
framställas på plats lokalt på gården och ger minimalt med
transporter och hantering. Det måste finnas pilotprojet som provat
detta, för Svensk del avgörande drivmedel. Vem vet mer?

Olov Fahlander, Linköping

Maskininvesteringar

Just nu är det milt väder och uppehåll i Skåne där jag befinner mig. Åkrarna ligger öppna och på de lättare markerna har förra veckans nederbörd redan satt sig.
Vi har lite grön mark kvar att putsa av och det gick fint i helgen.
Vi har även planer på att köra över de kommande potatisfälten en gång till med kultivatorn. Vi får se hur vädret blir i veckan. Jag vill nog ha uppehåll ett par dagar till innan jag kör ut med kultivatorn. Tanken är ju att luckra upp, inte packa.

Annars är februari en bra månad att fundera på eventuella maskininvesteringar. Vi har en Valmet 705 som har många år och timmar på nacken och som är huvudtraktorn i vår potatisodling. Eventuellt blir den ersatt till säsongen. Dilemmat är att vi vill ha lastare på den nya traktor vi köper och komma ifrån den gamla 621:an, men hur ska vi då fylla potatissättaren, såmaskinen och gödningsspridaren. Det blir ju samma traktor för att lasta som för att köra redskapen. Det är en fundering som måste lösas.

En annan fundering jag har vad gäller maskiner och teknik är vilket som är bäst när det gäller såmaskiner. Att packa före eller efter billarna.
Rapiden är ju ledande i Sverige i dag och packar bakom billarna men från Europa kommer nu en uppsjö nya såmaskiner som packar före billarna, även kombimaskiner.

I Lantmannen nummer 2-2008 har vi temat jordbearbetning och sådd. I det numret kommer vi att försöka svara på den frågan, vilket som är bäst på vilken jord.

Men någon av alla er som läser min blogg, kanske kan svara på det redan nu?!