Mässor

Nu behöver man inte längre åka utomlands för att uppleva en stor praktisk maskindemonstration.
Under flera år som teknikredaktör på ATL har jag följt danska Agrimark och tyska DLG Feldtage med förtjusning och förundrats varför vi inte kan ha något liknande i Sverige.
Nu har vi det.
Borgeby Fältdagar är en utomhusmässa med både vanliga montrar och demonstrationer som numera slår ut de flesta internationella utställningar jag varit på, och det är många.
Är precis hemkommen från DLG Feldtage, en mässa som i det närmaste krymt från förra gången, 2006. Inga öppna fält, inga jordbearbetningsredskap, inga såmaskiner.
Jag säger bara en sak. Ta er tid att åka på Borgeby Fältdagar nu på onsdag eller torsdag, ni blir inte besvikna.
Själv kommer jag att förevisa markpackningen i alven. Den besvärligaste av alla packningsskador eftersom den inte går att undkomma med lågt lufttryck och breda däck samt inte heller repareras med hjälp av tjälen.
Hoppas vi ses på Borgeby Fältdagar
/Anders

Flytta pengar från markvärde till animalieproduktion

Svenska lantbrukare är dåliga på att få avkastning på eget kapital. Framförallt växtodlingsföretag med ägd mark sitter ofta på stora värden som föränts dåligt.
Få gårdar utnyttjar sin så kalllade bankkraft, det vill säga skillnaden mellan gårdens marknadsvärde och skuldsättningen.
Om ett lantbruk som exempel är värt 15 miljoner och skuldsättningen totalt inte är mer än 3 miljoner, vilket inte alls är ovanligt, finns det ju 11 miljoner kronor som antingen bör föräntas från lantbruksdriften eller på ett annat sätt.
Just nu skulle denna föräntning kunna ske inom lantbruksnäringen fast i stället i animalieproduktion. Flera grisproducenter har i dag en besvärlig ekonomisk sittuation trotts att de är duktiga, effektiva och har en relativt framgångsrik produktion. Om denne växtodlare låt säga lånar hälften av det utrymme som redovisades här ovan, det vill säga 5,5 miljoner kronor och köper in sig i ett grisföretag, så kan mycket väl avkastningen på det egna kapitalet öka väsentligt när lönsamheten förbättras inom grisnäringen.
De 5,5 miljonerna kan givetvis investeras på många andra sätt med, viktigaste är bara att låna och investera med förnuft samt med en marginal så man inte tvingas lämna gården som man redan har om investeringen inte slår väl ut.
Avkastningen på det man köper in sig i, själv eller med andra, måste givetvis överstiga den ränta man tvingas betala på pengarna man lånar.
Vad tycker ni, är det en bra idé eller är risken för stor?