Misslyckande ???

Enligt uppgift ska klimatmötet i Köpenhamn vara ett misslyckande. Målet att begränsa jordens uppvärmning med högst 2 grade nåddes inte.
I dag har jag kört iväg de sista potatisen till Stärkan. Hela veckan har det varit minusgrader och snö. Man har varit orolig för att potatisen skulle frysa innan de kom iväg. Transporten till Stärkan var även den spännande. Halka och snö är inte det roligaste när man drar iväg med 30 ton potatis efter traktorn.
Personligen ser jag fram emot lite varmare väder men dessvärre tror jag inte det blir mycket varmare, även om man misslyckas med målen. Ärligt talat tror jag inte vi människor kan påverka klimatet nämnvärt. Sedan jordens tillkomst har det varit stora temperatursvängningar under åren. Dessa kommer givetvis att fortsätta oavsett vad vi människor gör.
Men det är naturligtvis så att ploitiker måste visa att de har inflytande och betydlese, likaså forskare och andra utredare. Man skapar problem för att det sen ska bli legitimt att lägga ner tid och pengar på att lösa dem.
Vi som kör potatis, vilket faktiskt är ett produktivt arbete, har inte mycket att komma med i debatten.

Maskininvesteringar 2010

Nästan två tredjedelar av alla lantbrukare i Sverige planerar köpa maskiner under 2010. Av 273 svar är det endast 40 procent som inte avser göra någon maskininvestering under 2010. Frågan gällde vilket som var den viktigaste maskininvesteringen 2010, nytt och/eller begagnat på gården.
Fördelningen var 28% traktor, 7% tröska, 2% lastmaskin, 14% lantbruksmaskin, 3% skogsmaskin, 7% anläggningsmaskin och 40% ingen maskininvestering under 2010.
Det hade varit intressant att veta hur många som avser köpa nytt respektive begagnat. Lämna gärna åsikt om det här samt varför.

Lantbruksmedia har fullkomligt tappat kontakten med näringen

"Tänk om varje bonde när som helst kunde visa upp sin gård utan risk för att beskyllas för vanvård och regelbrott" och "De som röstat in honom, läs Lars Hultström, på alla förtroendeposter bör fundera på om han kan stanna kvar"
Detta är delar av ledarskibent Lars Vernersons ledare i ATL i dag och ett resultat av de uppmärksammade "missförhållanden" som djurrättsaktivister gått ut med under veckan.
Lars Vernersson är visserligen insatt i lantbruk och dessutom lantbrukarson, men efter att ha läst dagens ledare kan man konstatera att det var nog länge sedan han besökte barndomshemmet annat än finklädd i mangårdsbyggnaden.
Själv bedriver jag lantbruk och har så gjort sedan 1981. År 2002 upphörde jag med köttdjur. Inte för att det var olönsamt. Tvärt om min dikobesättning var både rationell och lönsam. Inte för att det var mycket arbete. Att tjäna pengar är alltid förenat med arbete i min värld.
Nej. anledningen till att jag valde bort djuren var just risken att bli anmäld på ena eller andra sättet.
Det spelar nämligen ingen roll hur duktig man är och hur noga man följer alla regler. Djur är levande varelser och någon gång blir det inte som man tänkt sig. Det kan vara en bagatell. Tänk er att man vaknar med 39 graders feber och kommer ut till djuren 45 minuter för sent eftersom man måste vänta lite så att alvedonen hinner verka. Det är första gången det händer på tio år, men ändå är det just då en kviga börjat kalva och inte klarar sig sjäv. Kvigan går ute i en ranschdrift och lägger sig naturligtvis fullt synbar vid en väg. Tänk er att det kommer någon förbi, någon som inte alls känner till hur mitt lantbruk drivs. Vederbörande tycker klart det ser besvärligt ut och ringer djurskyddsinspektören och den lokala tidningen för att rapportera om "eländet". Djurskyddsinspektören är inga större problem, de är för det mesta duktiga och väl insatta i hur det fungerar på en gård. Tidningen är det inte.
Som reporter inom lantbruk skulle det vara rena döden om man drog på sig en anmälan, för även om den skulle visa sig vara helt ogrundad hade skadan redan varit skedd.
Detta fick bara inte hända och därmed såldes korna hösten 2002 och jag har saknat dem sedan dess.
Som tur är är inte alla lika fega som jag och vi har djurhållning vilket innebär att vi som vill kan äta kött, etc.
Djurhållning är alltså inte ett spikrakt spår. Då och då blir det störningar och dessa åtgärdas i de flesta besättningar så fort de ansvariga bara kan.
Jag hävdar att man kan åka ut till vilken animalieproducent som helst i hela världen och finna ett antal brister. Det är bara att leta, vänta, eller skrämma djuren lite.
All svensk media har köpt djurrättsaktivisternas rapport rakt av utan att ens fundera på att denna grupp människor ju faktisikt har ett egenintresse att visa fram just det de visar fram. Det kan möjligitvis inte vara så att man vinklat saker och ting en smula till sin fördel?
Människor har hållit djur för sällskap och mat i många år och de flesta av oss äter gärna livsmedel som kommer från animalieproduktionen. Att en del anser det fel är inget märlvärdigt. Med cirka 6 miljarder människor på jorden är det ganska självklart att då och då stöta på någon som är av helt annan uppfattning än en själv. Och intressantast med det, ingen har rätt och ingen har fel. Var och en har rätt till sin åsikt.
Därför är detta inget att göra en stor sak av. Låt djurrättsaktivister tycker som de vill och göra som de vill, så länge de följer lagstiftningen.
Allmän media kommer alltid att haka på. Katastrofer, olycka och missär säljer tidningar. Det är pengarna som talar.
Sveriges animalieproducenter behöver däremot inte vara särskilt oroliga. De som säger att näringen är i kris för att förtroendet är borta har tydligen glömt en viktig sak. Sverige är inte självförsörjande på animalieprodukter, vi måste importera kött för att det ska räcka till. Sverige har en bättre djurhållning totalt sett, trotts veckans "avslöjanden" än andra länder och därmed kommer svenska konsumenter inte att välja bort svenskt, såvidare de inte redan gjort det av ekonomiska skäl. Någon enstaka kanske slutar äta kött och övergår till gurka, men det hade troligtivs skett ändå.
Det enda raka man kan göra när det händer en sådan här sak är att man från näringen lägger locket på, det samma gäller lantbrukspressen.
Nu är det ingen fara att så inte skedde den här gången. Ni kommer nämligen alla att få en ny chans och den kommer snarare än ni tror.

Stor eller liten penson?

Ju mer skatt man betalar, inom vissa gränser, ju mer pension får man från Staten, när det är dags.
Men att betala mesta möjliga skatt bara för att få maximal pension är inte självklart det mest ekonomiska.
För en egenföretagare måste en grundläggande faktor vara att man tror på sitt företag och därmed räknar med att företaget föräntar det egna kapitalet på ett bättre sätt än vad som är möjligt med andra placeringar. Om man inte tror det är det bättre att söka sig en anställning och placera sina pengar i räntebärande papper eller på börsen.
Den som vidhåller att det egna företaget är ett bättre alternativ ska därmed inte betala mesta möjliga skatt bara för att få maximal pension. Då är det ett bättre alternaiv att utnyttja alla de avsättningar som finns för att sänka skatten och i stället låta detta kapital föräntas inom företaget. Även om företaget inte har behov av pengarna kan man själv placera dem på ett sätt som man misstänker har bättre avkastning än de pensionsfonder allmänna pensionsmedel placeras i.
När man funderar på pensionen man någon gång i framtiden ska få av Staten måste man ha i åtanke att detta inte är något som är hugget i sten. Det kan ju till och med vara så att man under sitt yrkesverksamma liv betalar in stora belopp i skatt men när man blir pensionär finns det inte några medel kvar för Staten att betala i pension.

Vem tjänar och vem förlorar på euron?

Det är nu fyra år sedan vi svenskar röstade nej till euron. Vid den tidpunkten stod euron i 9:25 svenska kronor.
I dag är kursen 10:20 svenska kronor för en euro och stundtals har euron varit betydligt dyrare än så under den senaste tovlmånadersperioden.
För lantbruket är detta givetvis bra. Lantbrukarna får större EU-stöd, spannmålspriset, fläskpriset och mjölkpriset, bara för att nämna några lantbruksprodukter, går at sälja till ett högre pris. Priset på dieselolja och importerade maskiner och reservdelar blir naturligtvis högre, men för det förstnämnda har höjningarna uteblivit eftersom energipriserna dalat nu under lågkonjunkturen. För att kompensera sig mot stigande priser på importmaskiner och reservdelar kan lantbrukarna leta efter svenskproducerade och därmed slippa ifrån viss del av kostnadshöjningen, dock inte allt, eftersom svenska priser följer med när importvarorna stiger i pris.
Det samma gäller svensk industri i allmänhet. Störst i Sverige inom industrin är skogen och pappersmassan. Dessa använder inte mycket från utlandet inköpt energi, men exporterar mycket av det de producerar. Med en svag svensk krona blir intäkterna större i svenska kronor räknat.
De som förlorar på att vi inte anslöt oss till euron är alla de löntagare som vil åka på semester utomlands samt vill köpa bilar och hemelektronik tillverkat utanför sveriges gränser. Det skulle varit kul att se den exakta fördelningen vilka som röstade ja och nej. Personligen tror jag att många företrädare för tung svensk exportindustri röstade ja till euron medan många löntagare röstade nej.
Ibland blir det inte som man vill, eller?

Hur viktiga är EU stöden

Politiska styrmedel såsom produktionsstöd har liten betydelse för lantbrukets lönsamhet i gynnade områden men är viktiga för att hålla landsbygden levande totalt sett.

– Eftersom lantbruktes samlade resultat i Sverige är 4–5 miljarder kronor och stöden till lantbruket uppgår till cirka 6 miljarder kronor skulle det naturligtvis bli stora följder om man tog bort alla stöd helt tvärt, konstaterar Hans Wennberg, ansvarig för jord och skog på Swedbank.
Men han tillstår att stöden utan tvekan kapitaliseras i form av större arrendekostnader och dyrare åkermark och på så vis kan man säga att de inte har någon betydelse för näringen.
– Givetvis beror det på i vilket geografiskt område man befinner sig. Där arrendet är 6 000 kronor har som exempel arealstödet ingen betydelse för utan det hade i stället arrendet blivit 4 000 kronor. Men i mindre gynnade områden där arrendepriset är det samma som arealstödet eller ännu lägre hade marken kanske inte odlats alls utan stöd, säger Hans Wennberg.
I valkampanjen inför EU-parlamentsvalet var det många politiker som gick ut med manifestet att ta bort EU stöden helt och därmed minska EUs budget kraftigt. Det är ett budskap som vinner många röster eftersom bara 0,5 procent av de röstberättigade är lantbrukare medan resten enbart är skattebetalare och ser den samlade budgeten för EUs jordbrukspolitik som en onödig skattebörda. Historiskt sett har däremot de flesta politiker alltid velat ha kontrollen över livsmedelsproduktionen och det får man genom stöd till lantbruket. Därför kan man fråga sig hur många politiker som verkligen vill nedmontera lantbruksstöden helt.
Dag Magnusson, civilekonom och mäklare på Skåne Gårdar tror inte politikerna behöver ha den kontrollen i dag.
– Jag tror marknaden kan klara av att hantera detta själv så att livsmedelsproduktionen går i fas med efterfrågan, säger han.
Dag Magnusson håller med om att arealbaserade stöd kapitaliseras.
– Men det som framförallt driver upp priset på åkermark nu är den låga räntan, säger han.
En annan faktor som Dag Magnusson anser påverkar priset på åkermark uppåt är stabiliteten i EUs jordbrukspolitik.
Han utesluter inte att arealstödet försvinner i framtiden men hoppas då att stöd för att bevara ett öppet landskap finns kvar.
– Betesstödet är enormt viktigt och har medfört att vi kunnat bevara och till och med restaurera beten som annars bara hade varit skog eller sly.
Dag Magnusson är rent generellt positiv till jordbruksstöden och menar på att de ser till att hålla åkermark öppen, åkermark som kan vara som en reserv för framtida behov av exempelvis energiproduktion.
Hans Wennberg tror att politikerna även i framtiden vill ha viss kontroll över lantbruket och livsmedelsproduktionen.
– Även i framtiden kan det bli störningar och vi har nog inte sett den sista krisen.
Han menar att det är en fråga som myndigheterna hela tiden brottas med och att just nu lägger vi ner mycket pengar på att vaccinera så många som möjligt mot svininfluensa eftersom man ser det som ett hot, förr såg man risken för krig och för att stå emot det behövde man ett starkt försvar och kontroll över livsmedelsförsörjningen.
– Jag tror att man från statsmakterna ser livsmedelsproduktionen lite i ett säkerhetsperspektiv även i framtiden och då vill man ha kontroll, säger Hans Wennberg.

Satsa på en extra person i företaget

Satsa på en extra man i företaget genom att utnyttja lågkonjunkturen för att lättare få tag på personal samt leta efter rätt åldersgrupp för lägsta möjliga kostnader.

Det är ytterst få företagare som funderar så värst mycket på vad åldern på de anställda betyder för de totala lönekostnaderna. Det kan tyckas märkligt då det finns två grupper som är betydligt billigare att avlöna än resten.
För personer om inte hunnit fylla 26 år den 1 januari i år är arbetsgivareavgifterna endast 15,49 procent i år och för personer över 65 år betalar man bara ålderspensionsavgift om 10,21 procent. För personer födda före 1937 betalar man inga löneskatter alls.
Detta har naturligtvis enormt stor betydelse för ett företags totala lönekostnader och något som man som företagsledare bör beakta när man anställer.
Givetvis är personens kompetens det viktigaste vid alla anställningar. Fel person kan ju bli extremt dyr för företaget oavsett hur låg lönekostnaden är.
Men jag är ganska säker på att det bland personer under 26 och över 65 år finns en hel del som kan vara de rätta att anställa och då är det ju lämpligt att man har ögonen öppna efter dessa.
Man kan även ta tillfället i akt att konstruera ett nytt jobb på firman, anpassat efter nuvarande situation.
Många gånger finns det en mängd arbeten som släpar efter eller ökar stressen markant, framförallt för ägaren av ett mindre företag. Det kan vara att öppna och bokföra all post, fakturera, köra efter reservdelar och utföra andra ärenden och liknande uppgifter.
Genom att anställa en ung eller gammal person, som med nuvarande regler totalt kommer att kosta mindre för företaget, än alla dem i åldern mellan 27 och 64 år, kan man avlasta alla de andra på företaget vad gäller en massa jobb och på så sätt kan dessa koncentrera sig på att göra arbeten åt kunder som man kan fakturera. På ett mindre företag gäller det inte minst företagsledaren själv, som normalt kanske är en av de bästa på att utföra just de jobb firman är specialiserad på, men som endast hinner utföra dessa jobb lite då och då eftersom det är så mycket annat som måste fixas och donas med.
Tänk dig att det på firman finns en person som tar hand om all post, bokför detta, betalar räkningar, fakturerar, hämtar reservdelar och kör ut med dessa till maskinerna samt skjutsar maskinförare till och från maskiner som blir kvar ute på arbetsplatser, allt det som du som företagsledare kanske gör i dag.
Hittar man rätt person kan fördelarna bli många. Även du som företagsledare kan utföra arbeten ute hos kunder och öka intjäningen samtidigt som du inte behöver skjuta allt administrativt arbete framför dig och då och då när högen är för stor beta av på sena kvällar.

De närmsta tolv månaderna blir ett dött lopp

Att skriva marknadskrönika har sällan varit så svårt som nu. Det finns lika många idéer till hur den framtida konjunkturen ska utveckla sig som det finns analytiker, och skulle man ha turen att träffa två personer som tror att framtiden ser lika dan ut har de naturligtvis helt olika förklaringar till varför.
Den listige marknadsanalytikern skriver givetvis i svävande och kryptiska ordalag så att man efteråt lättare kan hävda att man hade rätt, oavsett hur det gick.
Den formen av krönika hjälper naturligtvis inte många just nu, när det man vill ha svar på är om räntan går upp, ligger kvar eller går ner. Det samma gäller den svenska kronan, framförallt jämfört med euron och dollarn samt hur efterfrågan på varor och tjänster utvecklar sig i Sverige och resten av världen.
Utifrån de faktorer vi känner till just i dag tror jag att räntan kommer att ligga kvar på nuvarande nivå under det närmsta året.
Den ena anledningen till det är att jag inte tror att konsumtionen kommer att stiga nämnvärt den närmsta tiden och därmed är inflationshotet litet.
Den andra anledningen är att Förbundsbanken i USA trycker pengar som aldrig förr och dessa lånas nu ut till låg ränta.
Dollarn är nu nere under 7 kronor, samma nivå som i oktober 2008, vilket innebär lägre priser i svenska kronor på allt som handlas i dollar.
Många bedömare tror på en vändning i världsekonomin nu, men det kan mycket väl komma ett bakslag denna vintern, innan det vänder upp på riktigt.
Detta bakslag kommer inte att pressa ner den svenska kronan på samma sätt som hände från hösten 2008 till våren 2009.
Anledningen till det är att svenska statsfinanser är förhållandevis bra i en internationell jämförelse samt att en av anledningarna till kronraset förra gången var ständiga räntesänkningar från Riksbanken. Nu kan ju inte Riksbanken sänka räntan mycket mer.
Utifrån detta resonemang ska vi då bilda oss en uppfattning om vad som händer med priset på maskiner.
Vi har under 2009 justerat ner priserna på begagnade maskiner kontinuerligt och vi ligger nu på en nivå som stämmer bra överens med verkligheten.
Det finns ingen anledning att tro att begagnade maskiner varken ska betinga ett större eller mindre värde än det som gäller just nu.
Dessa är justerade såväl efter konjunktur, ränta, valuta som efter tillgång och efterfråga på varje enskild maskintyp.
Den sistnämnda parametern är i dagsläget viktigast att ta hänsyn till och där gäller det verkligen att hänga med i respektive bransch.
Tillgång och efterfråga på ett enskilt maskinslag beror inte enbart på konjunktursvängningar i branschen utan även på nationella regler.
Ett färskt exempel är inom maskinkategorin växtskyddssprutor. I vårt grannland Danmark kommer den 8 april 2010 en ny lag som gäller utrustningsnivån på växtskyddssprutor. Danska bedömare uppskattar att inte mindre än 15 000 växtskyddssprutor i Danmark inte uppfyller kraven och därmed behöver bytas ut. Detta innebär naturligtvis att det blir brist på bra begagnade sprutor i Danmark samt längre leveranstider på nya. Något som naturligtvis påverkar priset på sprutor uppåt även i Sverige.

Fundera mindre på konjunkturen och koncentrara dig på att göra ett bra jobb.

Regeringens förslag om förbättringar för företag är välkommen. En sak som många företagare naturligtvis uppskattar i det förslaget är den femprocentiga sänkningen av egenavgifterna. Regeringen har även avicerat andra förenklingar, vad de består i är i skrivande stund oklart.
Det är givetvis välkommet med såväl kostnadssänkningar som förenklingar, men samtidigt är det viktigt att göra en korrekt analys innan man kritiserar läget i dag.
Oavsett var man bedriver sin verksamhet är det lätt att finna några nackdelar och gnälla över dem. Man tar som exempel länder eller regioner som inte har just dessa nackdelar och anser sig missgynnad.
Men alla länder har sina för och nackdelar.
I Sverige har vi som exempel låga sociala avgifter för ungdomar och pensionärer, förhållandevis låg inkomstskatt, framförallt för de med låg inkomst samt förhållandevis låg bolagsskatt. Detta efter de senaste årens sänkningar.
Vi har myndigheter som hjälper såväl medborgare som företagare att få rätt information.
Förvaltningslagen är en unik sak vi har i Sverige. Den innebär att vem som helst kan ringa till en myndighet och få alla den hjälp och information i ett ärende som man behöver. Man behöver inte ens klara språket, kan man inte svenska är myndigheten skyldig att införskaffa en tolk.
Försök ring till en tysk eller spansk myndighet och prata svenska så får ni se hur långt ni kommer där.
I Sverige har vi just nu även fördelen med att statsfinanserna är förhållandevis bättre än många andra länders budgetar i vår omvärld. Det innebär att vi kan behålla de låga skatterna samtidigt som myndigheterna kan satsa pengar på utbyggnad och renovering av infrastruktur.
Det ger arbete till entreprenörer och den uppfattning som finns i branschen är att entreprenörerna har haft gott om jobb hela lågkonjunkturen.
Det alla i branschen pratat om de senaste tolv månaderna är när konjunkturen vänder uppåt igen. Ser man i hela världen är det rimligt att tro att det tar tid. Det är enorma summor pengar som försvann i och med bankkonkurserna i USA. Pengar som för alltid är borta. Likaså är det en fråga vad man menar när man säger att konjunkturen vänder. Att komma tillbaka till 2007 och 2008 års siffror vad gäller produktion och konsumtion är inte rimligt inom överskådlig tid. Då var allt synnerligen överhettat.
Det viktiga för svenska lantbrukare, entreprenörer och andra företag är att ha tillräckligt med arbete och lönsamhet i det man gör. Den bästa strategin är att koncentrera sig på att fortsätta göra bra jobb och fundera mindre på konjunkturen.

Hur stor får man bli?

När Lantmännen Maskin ombildades till ett gemensamt bolag för import och återförsäljarorganisation och i ungefär samma veva bytte ut Case IH mot Fendt och Valtra sa dåvarande vd, Arne Sörensson, i en intervju i ATL att Lantmännen Maskin behöver ha minst 50 procents marknadsandel på traktorer i Sverige för att fungera och vara lönsamma.
Personligen frågar jag mig
– om det är rätt väg att gå för lönsamhet i Lantmännen Maskin?
– om det är bra för kunderna (många gånger även medlemmar)?

Det finns ju företag som når lönsamhet i kombination med perfekt service åt kunderna med betydligt lägre marknadsandel och är det bra att ha en aktör som är så dominerande.

Säg din mening i detta ämne här.
Tycker du att bloggar är mystiska och ett modernt skit som är svårt att förstå. Ring mig då på 070-6306877 eller maila. anders@agrar.nu

De som vill vara anonyma är givetvis det.

Är det egentligen rimligt att stötta mjölken?

Just nu pågår det möten runt om i världen för att ta "krafttag" för att hjälpa mjölkproducenterna till bättre lönsamhet.
Till följd av kraftig prisnedgång på mjölk har många mjölkproducenter det just nu ekonomiskt bekymmersamt.
Men innan man sätter igång en stor apparat för att med politik försöka ändra måste man fråga sig vad som är rimligt.
Först och främst är det som så att det är inte alla mjölkproducenter som går back just nu. En hel del går med vinst och en hel del bygger till och med ut sin besättning.
Om låt oss säga 25 procent av mjölkföretagen går med vinst, 50 procent går plus minus noll och 25 procent går med förlust. Kan man då säga att förutsättningarna är för dåliga för mjölkproduktion?
Det kan ju vara de 25 procenten som förlorar pengar som gör något fel. Uppenbarligen har de något fel eftersom den bästa fjärdedelen trotts allt kan tjäna pengar.
En del hävdar då att det inte är rimligt att vissa mjölkproducenter slås ut, det är inte bra för det ena eller det andra.
Men finns det egentligen en oskriven lag att det ska finnas ett visst antal mjölkproducetner i ett land och i världen?
Jag har aldrig hört någon sådan siffra för andra branscher i vart fall.
Att mjölkpriset är lågt beror bara på en sak. Det produceras för mycket mjölk, långt mer än vad som konsumeras.
Om lösningen är att mjölkpriset ska upp är det ingen idé att vädja till konsumeter och till handeln att de, för barmhärtighets skull, ska betala mer. Så fungerar det inte i en marknadsekonomi. Det finns bara ett sätt att få upp priset och det är när det blir brist, eller i vart fall finns ett rykte som talar om brist. Det sistnämnda såg vi vad gällde spannmålspriset för två år sedan.
Sen är troligtivs inte heller lösningen ett högre mjölkpris. Stiger priset på mjölk stiger priset på allt annat som går åt för att producera mjölken. Så fungerar också en marknadsekonomi.
Precis som i alla andra branscher finns det således bara en lösning för att driva en mjölkproduktion med vinst. Vara bland de bästa.

Bra läge politiskt och ekonomiskt

De som höll fanan högt förra hösten och vintern och menade på att när konjunkturen vänder står Sverige bra rustat för att klättra uppåt. Nu ser det ut som de har fått rätt.
Sverige rankas nu som världens fjärde bästa nation vad gäller konkurrenskraften i ekonomin. Att det är så ser vi nu i kronans förstärkning, även om den halkat tillbaka mot euron lite de senaste dagarna.
Även politiskt ser det stabilt ut i Sverige just nu. Den borgerliga regeringen har aviserat ytterligare skattesänkningar för dem som arbetar, vilket onekligen är bra för konkurrenskraften och landets ekonomi totalt sett. De har dessutom infriat i stort sett alla vallöften vilket bland annat inneburit den största skattesänkningen i Svensk historia samtidigt som satsningar på infrastruktur och annat viktigt kunnat fortgå utan inskränkningar.
Även om det alltid är några som gnäller, oavsett vad en regering gör, så visar de senaste undersökningarna att en majoritet av svenskarna är nöjda med regeringens arbete. Det är naturligtvis bra och innebär en god grund för ytterligare förbättringar. Tror vi svenskar på vår egen regering är chansen större att folk i andra länder också gör det.

Oförändrade priser

Vitt skilda faktorer som påverkan åt olika håll verkar medföra att priserna på maskiner står stilla.
Just nu har vi en förstärkning av den svenska kronan. Detta medför att maskiner generellt sett sjunker i pris. Dels blir importerade maskiner billigare och dels minskar lönsamheten för export av begagnade maskiner. Det senare har i och för sig inte påverkat priserna uppåt särskilt mycket innan när kronan var svag, eftersom konjunkturen och därmed köpkraften i våra grannländer var liten och därmed var det aldrig något riktigt bra läge att exportera maskiner.
Men kronans förstärkning har trotts det stor påverkan på begagnatpriset. Intresset för att importera såväl nya som begagnade maskiner är av tradition stort i Sverige och det sker ständigt en så kallad piratimport vid sidan av de ordinarie generalagenternas verksamhet. Under det knappa år den svenska kronan varit extremt svag har denna import varit liten vilket inneburit mindre prispress på maskiner i Sverige från dessa aktörer.
Framförallt är det entreprenadmaskiner som kommer in den vägen. Aktörerna specialiserar sig på några modelltyper som de tar in och säljer vidare till slutkund. Nyligen pratade jag med en generalagent som mötte konkurrens på just en maskintyp från en piratimportör vilket fick till följd att generalagenten sänkte sina priser till samma nivå med hjälp från fabriken, detta eftersom båda ville stoppa parallellimporten. Det är ett konkret exempel på prispress.
Men som jag nämnde inledningsvis finns det just nu även faktorer som kommer att få maskinpriserna att stiga.
Jag talar om vändningen i konjunkturen. Den bransch som först känner av en konjunkturförändring är åkerierna. Enligt Sveriges Åkeriföretagare kände de av en nergång redan sommaren 2008, ett kvartal innan alla andra började prata om en lågkonjunktur.
Nu känner åkerierna av en uppgång, möjligtvis med undantag från de lastbilar som fraktar nya personbilar, vilket kan innebära att denna konjunkturförbättring snart når resten av samhället.
En annan positiv sak som har med anläggningsmaskiner att göra är att under hela detta år som alla pratat om lågkonjunktur så har entreprenörerna, det vill säga de som köper och kör med anläggningsmaskiner, hela tiden haft fullt med arbete och därmed god ekonomi. Att de inte köpt nya maskiner har till stor del legat på det psykologiska planet.
”Alla säger att det är dåliga tider, då är det nog så!”
Till skillnad mot tidigare lågkonjunkturer har således kunderna god ekonomi och kan köpa nya maskiner så fort de bara litar på framtiden. Vändningen kan således bli snabb och när efterfrågan ökar stiger priserna på maskiner.

Älginfuensa

En av mina käpphästar är att alltid vända även till synes dåliga nyheter till något positivt. Även när förutsättningarna försämras går det att göra något bra av det. Lägga upp en strategi och utnyttja läget samt dra fördel, fördelar som andra inte tänker på.
Ta som exempel det där med svininfluensan som nästan alla går och är rädda för och massmedia skriver spaltmetrar om. För några år sedan var vi lika rädda för fågelinfluensan men strax pratade ingen mer om den.
När nu alla har vant sig vid att det då och då ska slås larm om en ny mysstisk influensa blir det enkelt att skapa en.
Om tre år är det någon listig person som sprider ryktet om älginfluensan som drar fram.
Kan vi skapa ett rykte om att Sverige är hårt drabbat av älginfluensa kommer vi att få fantastiskt många tyska turister till Sverige.

Många hae haft nytta av en kurs i marknadsekonomi

Jag kommer nog aldrig att sluta förvånas av ledarskribenter och debattörers ständiga kamp för lika vilkor mellan lantbrukare i olika länder och regioner. I dag gnäller ATLs ledarskribent Lars Vernersson över lantbrukets ökade energikostnader som en följd av nya klimatpropositionen och anser att den slopade gödselskatten inte kompenserar på långa vägar.
Jag hävdar att varken priset på diesel eller gödsel långsiktigt påverkar lantbrukets lönsamhet.
Vi kan ta två kalkylexempel. Låt säga att en lantbrukare i Sverige når ett resultat i spannmålsodling på 1 000 kronor per hektar när alla kostander utom markhyra är inräknat och att en lantbrukare i Tyskland når ett resultat på 2 000 kronor för samma odling och låt säga att skillnaden beror på att den tyska lantbrukaren inte betalar gödselskatt samt har lägre kostnad för bränsle.
Men det totala resultatet blir inte dubbelt så bra för den tyska lantbrukaren för det. Marknaden anpassar sig skoninglöst efter förutsättningarna med resultatet att arrendepriset i Tyskland hamnar 1 000 kronor högre än i Sverige, och därmed blir även åkermarken dyrare i Tyskland.
Så här blir det hur man än vänder och vrider på regelverket. Alla övervinster kapitaliseras och blir en verksamhet förlustbringande sjunker i stället kapitalkostnaden. Det har vi sett i Danmark under senaste året. Där har markpriserna nästan halverats som en åtgärd för att anpassa totalkostnaderna till de nya förutsättningarna när lönsamheten sjunker.
Samma sak gäller för priserna på de produkter lantbruket producerar. Man kan inte gå ut och kräva ett högre mjölkpris för att vissa lantbrukare inte klarar av att producera mjölk, med sina nuvarande förutsättningar, till rådande pris.
Anledningen är att, dels finns det ett stort antal mjölkbönder som går med vinst i nuvarande sittuation och dels kan priset bara stiga om det blir brist på mjölk.
Det är ju inget självändamål att det ska finnas ett visst antal mjölkkor och mjölkproducenter i landet.

Men samtidigt vet jag varför ledarskribenter skriver som de gör. Jag har själv skrivit ledare i nästan tre år på Lantmannen. Jag skrev ungeför som här ovan, eftersom det är min övertygelse. Dessvärre är det inte inte bra för en tidnings upplaga. Ska man sälja många tidningar ska man gnälla och ösa galla över politiker, spelar ingen roll om de uppfyllt 499 av 500 vallöfte. Då ska man som ledarskribent hanka sig fast vid det femhundrade ej infriade vallöftet och anse det svikaktigt att inte det med uppfyllts.
Min karriär som ledarskribent på Lantmannen avslutades snabbt. Troligtvis var Lantmannens ägare inte särskilt nöjd med mina insatser. LRF är ju som bekant en organisation som vill gnälla på politiker och myndigheter.

Vem blir Tractor of the Year i år?

I fjol segrade Massey Ferguson 8690 Dyna-VT och blev därmed Tractor of the Year 2009. Det var den 12:e tävlingen sedan Tractor of the Year startade år 1998. Då vann Fendt 926 Vario.
I år är det Case IH Puma CVX 225, Deutz-Fahr Agrotron TTV 630, JCB Fastrac 7270, John Deere 5100R, New Holland T7070 AutoCommand samt Valtra T202 Direct som är i final och på söndag den 8 november, på Agritechnica, utses vinnaren efter det att alla drygt 20 jurymedlemmar testkört traktorerna och gett sitt omdöme.
Det är en jurymedlem från vart och ett land i Europa och för Sveriges del är det undertecknad som sitter i juryn.
Det innebär att jag har klara uppfattningar om dessa traktorer och det har säkert även många av er.
Vilken traktor anser ni ska bli Tractor of the Year 2010?
Och ännu viktigare, varför?

Ska spannmålen säljas till intervention?

Rådgivare på Hushållningssällskapen uppmanar nu lantbrukarna att lagra in spannmål, främst maltkorn, eftersom priserna nu sjunkit ner mot interventionspris. Är det rätt att lagra in eller sälja till intervention. Tror du att spannmålspriset fortsätter ner eller vänder upp igen i vinter?

Starkt resultat av John Deere

John Deere redovisade en vinst på 420 miljoner dollar, drygt 3 miljarder svenska kronor, för årets tredje kvartal.

Tycker du att resultatet är bra, eller borde deras traktorer och maskiner vara billigare?

Har du säkrat EU stöden

Den svenska kronan fortsätter att förstärkas mot euron och noteras i dag till 10:1965 kronor för en euro.

Den 5 augusti skrev jag så här på www.niulehnteknik.se

I fjol sattes växelkursen för EU-stöden till 9:79 kronor för en euro. Det var en kurs som innebar att svenska lantbrukare fick utbetlat betydligt större belopp i svenska kronor jämfört med 2007. Efter det har euron stärkts ytterligare mot den svenska kronan och kurser en bit över 11 kronor har noterats. Nu är emellertid kronan på väg att förstärkas mot euron och dagens kurs är 10:22. Kursen för EU-stöden 2009 sätts den 30 september, alltså först om nästan två månader. Har du säkrat ditt EU-stöd redan är det inget att fundera på, men om inte kan de närmsta 50 dagarna bli intgressanta eller nervösa. Den som tror på fortsatt förstärkning av den svenska kronan gör klokast i att ringa sin bank och låsa växelkursen.

Har du säkrat gårdsstödet, ska du säkra det nu eller tar du den kurs som blir den 30 september?

www.nilehnteknik.se

När man drar igång en ny webtidning som www.nilehnteknik.se har vi som står bakom den på Agrar Media givetvis en klar uppfattning om vad den ska innehålla. Som ni märker är artiklar om maskiner för lantbruk, skogsbruk och anläggning det vi satsar hårdast på.
Anledningen är att jag under tio år som teknikredaktör på ATL lärt mig att intresset för att läsa om maskinnyheter är stort.
Men givetvis kan det finnas mer som ni läsare vill ha på www.nilehnteknik.se för att ni ska tycka sidan är komplett och ge er allt ni behöver.
Maila mig på anders@agrar.nu om vad mer ni vill ha på webplatsen eller skriv direkt en kommentar i min blogg.
/Anders

Köpa traktor eller maskin

På min webtidning www.nilehnteknik.se har jag frågan vad som är viktigast när man köper traktor, fabrikat, generalagent eller återförsäljare.
Fabrikat och återförsäljare verkar vara viktigast så här långt och personligen anser jag nog att vem som är återförsäljare har en än större roll.
Alla traktorer är i dag ganska bra och de flesta riskerar att råka ut för ett haveri förr eller senare. När det händer är det viktigt att man får bra hälp och då bör man köpt av en återförsäljare som man känner förtroende för och som man gärna ringer upp.
Ska ni köpa ny eller begagnad traktor eller maskin. Ställ frågor här eller ring mig när som helst och diskutera. Jag nås som vanligt på 070-6306877 Anders Niléhn

Märkliga priser i lågkonjunktur

Normalt sett sjunker begagnatpriserna när nyförsäljningen minskar. Sedan förra hösten har nyförsäljningen minskat vad gäller traktorer och lantbruksmaskiner.
Trotts det verkar det inte som om priserna på begagnade maskiner går ner.
Troligtvis beror det på en kombination av två saker. Största anledningen till att begagnatpriserna inte sjunker, eller till och med går upp för vissa produkter, är att den svenska kronan försvagats sedan förra hösten. Det innebär att svenska maskiner blir billiga i utlandet och mycket väl kan exporteras som en bra affär.
Det andra är att det blir brist på vissa begagnade maskiner när nyförsäljningen minskar och inbytena till återförsäljarna blir färre.
Intressant att vet är vilka maskintyper som det råder brist på och som priserna stiger på samt vilka som är ointressanta på marknaden och därmed faller i pris. Ni som har information om detta får gärna skriva på denna blogg.

Lantbruket bästa branschen just nu

Jag är övertygad om att lantbruket är en vinnarbransch just nu. Även om vissa produktionsgrenar har lite pressad lönsamhet till följd av sjunkande mjölkpris, ökade kostnader för gödning, etc, så har lantbruket klara fördelar jämfört med andra näringar.
Det grundläggande är behovet av livsmedel och att detta behov kontinuerligt ökar i takt med en växande världsbefolkning. Fortsätter trenden mot än större efterfråga av ekologiska produkter sjunker produktionen totalt sett, eftersom avkastningen per areal är mindre i ekologisk produktion, och efterfrågan ökar än mer i förhållade till utbudet av livsmedel.
Även finanskrisen påverkar lantbruket mindre än andra branscher eftersom lantbruk av tradition har låg skuldsättning i förhållande till faktiska värden. Detta märks väl på finansmarknaden nu då lantbrukare har lättare att få krediter än andra företagare.
De två till lantbruk närmst besläktade näringarna, skog och entreprenad, lider betydligt mer just nu. Nedgången i byggsektorn påverkar båda två och får genomslag ända från entreprenören/skogsägaren, till tillverkaren av maskiner.
De stora tillverkarna av lantbruksmaskiner ser förhållandevis just på framtiden. De som sålt mycket i Öst känner givetvis av en nedgång där, men totalt sett bedömer branschen att nedgången blir 0-10 procent jämfört med 2008. Då ska vi ha i minnet att 2008 var ett mycket bra år för maskintillverkare och även om tillverkning och försäljning skulle falla med upp mot 30 procent ligger man över 2007 års nivå. Även det ett bra år.
Gå in på de stora maskintillverkarnas hemsidor så ser man att de gjort skapliga vinster även 2005, 2006, 2007 och 2008. Trotts ständig försäljningsökning dessa år.
Det enda som kan påverka en del av tillverkarna negativt de kommande åren är att de byggt ut sina produktionsanläggningar under senare år för att möta ytterligare efterfrågeökning. Uteblir denna, eller rent av det blir en bestående minskning i marknaden, har de överkapacitet på vissa håll.
För lantbrukets del torde detta vara positivt i det korta perspektivet eftersom det kan sätta press på maskinpriserna.
För svensk del motverkas detta av den svaga svenska kronan. Eftersom de flesta lantbruksmaskiner är tillverkade utanför Sveriges gränser, och även de som tillverkas här består av en hel del importerade komponenter, stiger maskinpriset efterhand som den svenska kronan försvagas. I skrivande stund har det ännu inte påverkat prisnivån nämnvärt eftersom utländkska tillverkare tillsammans med generalagenter tar den största smällen, men om kronan inte stärks inom kort kommer priserna att stiga på maskiner.
Den svaga svenska kronan har även fördelar för svenska lantbrukare. EU-stöden blir större räknat i svenska kronor, räntan är låg i Sverige och spannmålspriset blir högre här i vår valuta.
Som lantbrukare och producent är ett ständigt fokus på rationaliseringar för att sänka produktionskostnaderna A och O. Därmed hävdar jag att det är en fördel för svenskt lantbruk att kronan försvagas och ökar priset både på det man säljer ur produktionen och det man köper in för att producera. Kan man rationalisera i produktionen får man inte full effekt av prisökningen på kostnadssidan medan man kan få full utdelning på intäktssidan.