Traktorförsäljningen

Jag följer ju månad för månad traktorregistreringarna i Sverige.
Under november månad har det registrerats 27,5 procent färre traktorer än samma månad 2007.
Nu är ju inte registreringsstatistiken exakt det samma som försäljningen. I statistiken kan det ju finnas med en traktorn i november trotts att den är såld för flera månader sedan. I registreringsstatistiken hamnar traktorn den månad den registreras och levereras till kund.
Men man kan inte låta bli att fundera på om det är finanskrisen som påverkar siffrorna.
Hör gärna av er och berätta hur försäljningen av lantbruksmaskiner och traktorer går just nu eller om du som lantbrukare står i investeringstankar eller hellre avvaktar finansoro och lågkonjunktur innan köp.

Anders Niléhn

Vilka transmissioner har vi om tio år i traktorerna?

De första steglösa transmissionerna kom i lantbrukstraktorer i slutet av nittiotalet. Det var Fendt som var först ut.
I början på tvåtusentalet kom Case/Steyer tätt följda av Claas Xerion, John Deere, Massey Ferguson, Deutz-Fahr, New Holland, Lamborghini och Same. För några år sedan dök JCB Fastrac upp med steglösa modeller och i fjol kom Claas med steglös transmission i de konventionella traktorerna. I år har även Valtra steglös transmission att ebjuda sina kunder.
Försäljningen av traktorer med steglös transmission har kontinuerligt ökat, men det som kommer nu är allt mer sofistikerade lösningar och automatik i semipowershifter och fullpowershifter.
En del anser att de steglösa transmissionerna tar onödigt mycket bränsle och att nya moderna semipowershifter är bättre och har framtiden för sig.
Jag är inte så säker på det.
Helt rätt så tar en semipowersshift mindre mängd bränsle eftersom förlusterna är mindre i dessa jämfört med steglösa transmissioner.
Dock finns det ett problem. När man kör med kraftuttagsdrivet redskap och samma motorvarvtal hela tiden blir körningen ryckigare med en powershift jämfört med en steglös transmission.

Hur tror ni merparten av traktorerna är konstruerade vad gäller transmissionen om tio år?

Semipowershifter kallas transmissioner med både mekaniska lådor och powershiftlådor. Det finns otaliga kombinationer. När det gäller steglösa transmissioner finns i huvudsak två system, bortsett från rena hydrostater.
Den första bilden visar det system som används av Fendt, Massye Ferguson och nya Valtra S. Den andra bilden visar det system som används av Case IH, Steyr, New Holland, John Deere, Deutz-Fahr, Same, Lamborghini och Claas. Även Valtra N/T har ett sådant system som i bild två fast med ett femte växelsteg.
Den tredje bilden visar ett exemepel på en semipowershift, denna med fyra grupper och sex powershiftsteg.

Bild:1
Kraften kommer från motorn på den axel som kommer in från höger. Den går in på planethållaren i planetväxeln, triangeln längst till vänster. I planetväxeln fördelas kraften upp i en mekanisk och en hydrostatisk del. Hydraulpumpen längst upp i bild drivs av planetväxelns ringdrev medan solhjulet, kugghjulet till vänster om hylsan benämnd Dyna-VT, är kopplat mekaniskt till hjulen via nyss nämnda hylsa.
Under motoraxeln sitter summeringsaxeln där den mekaniska och hydrauliska delen kopplas samman och samarbetar för att driva traktorn framåt. Hydraulmotorn verkar direkt på summeringsaxeln.
Längst ner i bild finns fält/transportväxeln och via den går kraften direkt till hjulen, axeln som pekar åt höger längst ner i bild.

Bild:2
Från motorn tar kraften två vägar, dels till en hydrostatdel, dels till en mekanisk transmission. Därefter sammanförs de båda drivlinorna och vid den punkten har man en ”variabel hastighet”. Denna variabla hastighet går vidare till en växellåda med fyra mekaniska steg, som växlar som en automatväxlad bil, fast med tandhjul i stället för lameller. Sist i drivlinan sitter fram-/backväxellådan. Hela transmissionen styrs av datorkraft och vid acceleration börjar traktorn i den ”mekaniska” ettan, kör från 0 till max i hydrostatdelen och går därefter till den ”mekaniska” tvåan osv.

Bild:3
Den gröna delen i mitten är kopplingsfri fram/back. Dreven till höger är den fyrväxlade mekaniska lådan medan den gula delen till vänster är den sexstegade powershiften. Den består av två planeter som sitter tätt och ger fyra växelsteg. Framför dem sitter ytterligare en planetväxel som egentligen fördubblar vilket innebär åtta powershiftsteg. Emellertid sammanfaller utväxlingen för två av dem så i praktiken används endast sex steg totalt i powershiften.

Sökra nästa års EU stöd

I dag står euron i 9:87 SEK.
Jämfört med den kurs som gårdstödet betalades ut med 2007 (9:2147) och ett gårdsstöd om 25 000 euro skiljer det drygt 16 000 kronor.
Vad kursen är hösten 2009, då växelkursen för gårdsstödet fastställs är det ingen som vet.
Anledningen till att den svenska valutan försvagats denna höst är finanskrisen. När det blir kris i värden vill alla investerare växla hem så mycket som möjligt till sin egen valuta, det drabbar alla mindre valutor, som exempelvis den svenska kronan, med kursfall som följd.
Om Riksbanken sänker räntan denna veckan, vilket inte är omöjligt, är det sannolikt att den svenska kronan försvagas ytterligare. Då blir EU-stöden än större i svenska kronor räknat.
Även om finanskrisen består fram till nästa höst är det inte säkert att den svenska kronan försvagas ytterligare. Om de flesta som vill lämna investeringar i svensk valuta redan gjort det nu försvinner den effekten. Visar sig svenska statsfinanser och banker stabilare än omvärden kan den svenska kronan stabiliseras vid nuvarande kurs eller rent av stiga i värde. I så fall är det en god idé att redan nu säkra nästa års EU-stöd till dagens eurokurs. Det är relativt billigt och enkelt och något som alla banker kan hjälpa till med.
Även om den svenska kronan fortsätter att försvagas förlorar man inga pengar. I praktiken får man nästa års EU-stöd till den kurs man nu valt att säkra, det man ev missar är ytterligare kursvinst.
Skulle däremot kronan stärkas tjänar man en slant.
Vad tycker ni?
Är det rätt att säkra 2009-års EU-stöd till dagens kurs?
/Anders

Steglösa traktortransmissioner kan haverera

Vid en jämförande test av en Fendt Vario och en John Deere Autopowr som undertecknad gjort i Traktor Power skrev jag att det inte verkade vara många haverier på steglösa transmissioner i traktorer.
Det visar sig vara fel. En hel del traktorägare har ringt och berättat om haverier i steglösa transmissioner. Enligt uppgift är det inget man reparerar på märkesverkstaden utan den trasiga växellådan plockas bort och ersätts med en ny. Eventuell reparation av den trasiga transmissionen sker tydligen på fabrik.
Har ni erfarenhet av haverier på steglösa transmissioner om hur dessa repareras, orsaken till felet samt vad det kostade att fixa till, vänligen hör av er på min blogg.
/Anders

Fördelar med avgaser

Jakob Eriksson har läst mitt blogginlägg om fördelen med att leda ner avgaserna från traktorns motor ner i jorden i samband med sådd. Anledningen att göra så är att man stimulerar mikroorganismer så att det frigörs mer kväve i jorden. Avgaser kan alltås ersätta gödsel.
Jakob Eriksson frågar sig om man kan använda avgaser även till andra processer.
Så här skriver han:
Tycker det är mycket intressant med miljöteknik och hur vi inom lantbruket
kan bredda vår verksamhet och dra nytta av ny forskning med stöd av klimat
debatten. Den senaste tiden har jag funderat endel kring biogasanläggning
för produktion av fordonsgas, då jag tycker att det är det mest vettiga
alternativet rent miljömässigt istället för att elda gasen och producera el.
En biogasanläggning är inte helt problemfri, Dessutom drar den ca 20 procent
av den tillverkade gasen i uppvärmning av rötkammaren. Detta skulle kunna
göra att en fliseldad värmecentral för gården plus grannarna skulle kunna
bli mer intressant, då den skulle kunna merutnyttjas även till rötkammaren!

När jag läste artikeln om avgaserna istället för gödsel väcktes en tanke.
Skulle det vara possitivt för miokroorganismerna i rötkammaren med
tillförsel av "avgaserna" från flispannan? Detta för att både kunna
merutnyttja värmen från röken samt koldioxiden...

Är detta något du känner till?!

Det kan tilläggas att alla inte är lika förtjusta i att leda ner avgaserna i marken där man producerar livsmedel.
Läs alla inlägg om avgaser i stället för gödsel.

Mässor

Nu behöver man inte längre åka utomlands för att uppleva en stor praktisk maskindemonstration.
Under flera år som teknikredaktör på ATL har jag följt danska Agrimark och tyska DLG Feldtage med förtjusning och förundrats varför vi inte kan ha något liknande i Sverige.
Nu har vi det.
Borgeby Fältdagar är en utomhusmässa med både vanliga montrar och demonstrationer som numera slår ut de flesta internationella utställningar jag varit på, och det är många.
Är precis hemkommen från DLG Feldtage, en mässa som i det närmaste krymt från förra gången, 2006. Inga öppna fält, inga jordbearbetningsredskap, inga såmaskiner.
Jag säger bara en sak. Ta er tid att åka på Borgeby Fältdagar nu på onsdag eller torsdag, ni blir inte besvikna.
Själv kommer jag att förevisa markpackningen i alven. Den besvärligaste av alla packningsskador eftersom den inte går att undkomma med lågt lufttryck och breda däck samt inte heller repareras med hjälp av tjälen.
Hoppas vi ses på Borgeby Fältdagar
/Anders

Flytta pengar från markvärde till animalieproduktion

Svenska lantbrukare är dåliga på att få avkastning på eget kapital. Framförallt växtodlingsföretag med ägd mark sitter ofta på stora värden som föränts dåligt.
Få gårdar utnyttjar sin så kalllade bankkraft, det vill säga skillnaden mellan gårdens marknadsvärde och skuldsättningen.
Om ett lantbruk som exempel är värt 15 miljoner och skuldsättningen totalt inte är mer än 3 miljoner, vilket inte alls är ovanligt, finns det ju 11 miljoner kronor som antingen bör föräntas från lantbruksdriften eller på ett annat sätt.
Just nu skulle denna föräntning kunna ske inom lantbruksnäringen fast i stället i animalieproduktion. Flera grisproducenter har i dag en besvärlig ekonomisk sittuation trotts att de är duktiga, effektiva och har en relativt framgångsrik produktion. Om denne växtodlare låt säga lånar hälften av det utrymme som redovisades här ovan, det vill säga 5,5 miljoner kronor och köper in sig i ett grisföretag, så kan mycket väl avkastningen på det egna kapitalet öka väsentligt när lönsamheten förbättras inom grisnäringen.
De 5,5 miljonerna kan givetvis investeras på många andra sätt med, viktigaste är bara att låna och investera med förnuft samt med en marginal så man inte tvingas lämna gården som man redan har om investeringen inte slår väl ut.
Avkastningen på det man köper in sig i, själv eller med andra, måste givetvis överstiga den ränta man tvingas betala på pengarna man lånar.
Vad tycker ni, är det en bra idé eller är risken för stor?

Traktorval

Jag får många samtal från lantbrukare som ska köpa ny traktor. Frågan de ställer är "Vilken traktor ska jag köpa ? Vilken är bäst ??
Eftersom jag provkör många traktorer hoppas man på att jag ska kunna ge dem ett stalltips.

Det kan jag.

Men det blir aldrig något sådant tips som de tänkt sig, det vill säga fabrikat och modell.

Nej, vad gäller fabrikat kan man konstatera att det mesta är bra nu, eller dåligt, det beror ju på var man lägger ribban. Men det är ingen större skillnad i kvalitet längre och de flesta traktorer är även bra vad gäller komfort. Detta så länge man jämför traktorer i något sånär samma prisgrupp.
Du får vad du betalar för gäller ju trotts allt fortfarande, och tur är väl det.

Mitt högst konkreta tips till lantbrukaren som ringer är formulerat som en fråga.

Vem vill du ringa när det krånglar??

För krånglar kommer det att göra, förr eller senare. (Om det inte kommer att krångla på något vis någonstans använder du traktorn för lite och då ska du ju inte köpa någon traktor alls.)
Nå alla fall, när det krånglar, då måste man ju ringa till firman där man köpt traktorn och om nu skillnaderna är små mellan fabrikaten kan jag säga att skillnaderna är betydligt större mellan återförsäljare och generalagenter.

Och det är synnerligen invecklat för det bygger på psykologi och personkemi. En lantbrukare kan uppleva en återförsäljare och generalagent som synnerligen bra och serviceminded medan en annan får något svart i ögonen bara han hör namnet.

Det är bara du själv som traktorkund som kan ta beslut om vem du vill ringa när det uppstår problem. Ta dig en funderare på det innan du köper traktor.

Jag skulle vilja påstå att det är bättre att betala 10–20 procent mer för traktorn och få köpt den av den återförsäljare och generalagant som du har förtroende för än av den som ger dig bäst pris vid själva affären. Etthundratusen kronor mer eller mindre kan tyckas mycket när man ska köpa traktorn, men har faktiskt mindre betydelse i den totala traktorekonomin om man kör drygt 600 timmar per år.

/Anders

Bränsleförbrukningsuppgifter

För några dagar sedan uppmanade jag er att delge uppgifter om hur mycket diesel era traktorer drar. Era uppgifter från praktiskt arbete med traktorn. Det får ni gärna fortsätta med. Men nu har vi ännu ett sätt att skicka in uppgifter om bränsleförbrukning och det är på ATLs hemsida, www.atl.nu
Eller gå direkt till sidan för bränsleförbrukningsuppgifter:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=46083&a=Hur%20mycket%20br%E4nsle%20drar%20din%20traktor?

Rörlig eller fast ränta?

Om man ska välja fast eller rörlig ränta är nog något många frågar sig och funderingarna väcks till liv varje gång en kredit ska läggas om. Själv har jag varit fastighetsägare sedan slutet av sjuttiotalet och på den tiden har många sanningar fått stryka på foten.
Under början av min lantbrukarbana var bottenlån med fast ränta med så lång bindningstid som möjligt det enda rätta. Fem år var det bästa Skånska Hypoteksföreningen, som det hette för oss skåningar på den tiden, kunde erbjuda. En strategi som många anammade var att se till så lånet inte skulle omsättas ett valår, då var risken för högre ränta större.
Ja, ni som är fastighetsägare vet ju hur det förändrats. Konkurrensen om kunderna har hårdnat för finansinstituten och i dag det finns många fler produkter på finansmarknaden att välja emellan och många alternativ vad gäller bindningstid.
Många människor är hemlighetsfulla vad gäller deras strategi. Min personliga uppfattning är att alla tjänar på att dela med sig av erfarenheter.

Jag hoppas ni tar tillfället i akt och berättar om era idéer och vilken strategi ni har vad gäller ert företags finansiering.
Vad tror ni femårsräntan på ett bottenlån är år 2010?

Entreprenadjobb

Entreprenadjobb är ett bra komplement till lantbruksföretag som vill skapa mer sysselsättning och fler timmar på befintliga maskiner.

En minigrävmaskin behöver inte vara särskilt stor investering rent ekonomiskt, men den kan ge många timmars välavlönat arbete till ägaren samtidigt som den indirekt kan ge fler timmar på den befintliga traktorn.
En lantbrukare som redan har en bra lantbrukstraktor med frontlastare och som tar en minigrävare med sig på en flakväxlarvagn kan med det ekipaget utföra en stor mängd anläggningsjobb.
Det finns en mängd exempel på hur en lantbrukare kan komplettera sitt lantbruk med något nytt redskap eller maskin och på så sätt få fler timmar både på befintliga maskiner samt fler arbetstimmar totalt i företaget.
Minigrävaren och flakväxlarvagnen är bara ett exempel.
Delge gärna oss med just era trix och idéer för att skapa fler arbetstimmar i lantbruksföretaget, fast utanför de konventionella sysslorna i ett lantbruk.

Bränsleförbrukning

Bränsleförbrukningen på traktorer är en viktig detalj när man väljer fabrikat och modell.
Tyvärr finns det inte mycket uppgifter att gå på. Det finns inga opartiska tester i Sverige att titta på och de uppgifter, gram diesel per kilowatttimme, som tillverkarna anger i broschyrerna är teoretiska och säger inte mycket om hur mycket dieselolja det går åt per timme vid ett visst arbete.
Som lantbrukare har man ju en mängd praktiska arbeten, maskiner som man vill kunna köra i en viss hastighet på ett visst fält och där man då kan tänka sig acceptera en viss förbrukning per timme.
Ett sätt att skapa ordning i denna bränsleförbrukningsdjungel är att alla lantbrukare hjälps åt att rapportera in sina erfarenheter för sina traktrorer.
Vi har visserligen försökt göra bränsleförbrukningstester på ett antal traktorer i Traktor Power, men det finns felkällor i sådana tester. Ibland är traktorerna splitter nya och motorerna dåligt inkörda och dels har vi inte kapacietet att köra tank efter tank.
Det mest säkra bränsleförbrukningstestet i praktiskt arbete är ju när en lantbrukare fyller tanken full till bredden och kör till tanken blir i stort sett tom så många gånger som möjligt i samma arbete och hela tiden antecknar antalet timmar samt hur mycket diesel man fyller på vid varje tillfälle.
Min uppmaning är att ni ger mig sådana praktiska uppgifter, och då även anger vad det är för traktor, modell, årsmodell och hur många timmar den gått på ett ungefär, samt vad ni får för medelförbrukning i liter per timme vid ett visst arbete. Ange även det så noga som möjligt, som exempel: Ford 7700, 1979, 8 000 timmar, plöjnig med treskärig växelplog, mellanlera, 22 liter per timme.
Alla som lämnar sådana uppgifter och även ger mig sitt namn och adress får DVD, Tractor of the Year. Vill ni vara anonyma här på bloggen kan ni maila mig era uppgifter på: anders@agrar.nu
Då blir ni anonyma på bloggen och jag lägger bara upp förbrukningsuppgiften här utan avsändare.

Bara dörr eller dörr och fönster

Allt fler traktortillverkare anammar hytter med stora dörrar som täcker hela hyttsidan. En av de första var visserligen Massey Ferguson på sjuttiotalet. Men då handlade det om en annan teknik och design och ni som har en sådan traktor begagnad i dag vet att det är en ganska sladdrig konstruktion.
En av de första med dörr på hela sidan i modern tid var nog Valtra S, därefter kom New Holland och Case IH och sen har det rullat på. I höstas kom den första John Deeren utan B-stolpe i hytten.
Tanken med en stor dörr är givetvis att få ett bekvämare sätt att ta sig in i och ut ur hytten. Men det finns även negativa saker, som lyfts fram av traktorförare, med en stor dörr som täcker hela sidan av hytten; traktorn får ingen öppningsbar sidoruta bredvid föraren.
Personligen saknar jag inte någon öppningsbar sidoruta, men jag utgör ju ingalunda någon norm.
Vad tycker ni? Ska det vara dörr på hela sidan, eller vill ni ha den gamla hederliga B-stolpen kvar samt i det fallet öppningsbar sidoruta.

/Anders Niléhn

Steglös Valtra

Valtra blir ett av de sista traktorfabrikaten som kommer att pressentera en traktor med steglös transmission. För många svenska traktorförare kan det vara en smula frustrerande. Valtra är ju i särklass det populäraste fabrikatet på den svenska marknaden.
I januari i fjol berättade Agcos vd Martin Richenhagen att Valtra hade en steglös transmission och att denna skulle visas upp i en traktor i T-serien på Agritechnica i november samma år.
Men så blev det tyvärr inte. På Agritechnica höll man tyst om transmissionen och på en direkt fråga konstaterade Valtras representanter att traktorn inte var färdig för att visas upp för publik.
Egentligen borde det inte vara svårt för Agco att konstruera en Valtra med steglös transmission. Det finns ju redan Fendts Variotransmission i kombination med Valtras Sisu motor i alla steglösa Massey Ferguson.
Emellertid har Agco valt att låta Valtra konstruera sin egen steglösa transmission och det är väl därför det tar tid.
Som teknireporter har jag lirkat med Valtras personal för att få lite förhandsinformation om den steglösa transmission som ska sitta i Valtra, men förgäves. De släpper inte ifrån sig någonting.
Nu står vår förhoppnig till detta forum. Är det någon som har minsta idé hur Valtras nya steglösa transmission är konstruerad är ni välkomna att lämnna en kommentar här.
/Anders

Billiga traktorer från Kina

I nummer 3 av Lantmannen, som kom ut torsdagen den 6 mars, står att läsa om billiga traktorer tillverkarde i Kina. Från förra året finns det på marknaden kinesiska traktorer som uppfyller traktordirektivet och därmed kan registreras och köras med lagligt.
I Lantmannenartikeln, som är skriven av vår ekonomiexpert Lars Jonasson, jämförs nya kinesiska traktorer med begagnade västtillverkade traktorer i ett ekonomiskt perspektiv.
Det är mycket intressant och givetvis önskar vi synpunkter och erfarenheter från våra läsare när det gäller kinesiska traktorer.
Välkomna att skriva och berätta.

/Anders

Maskinnyheter

Vi har under vintern dragit igång två nya grepp vad gäller rapportering av tekniknyheter inom lantbruk på LRF Media.

Vi har sedan i höstas en het maskinnyhet på www.atl.nu varje vecka. En exklusiv tekniknyhet som poppar upp på ATLs webb varje lördag morgon under rubriken Teknik.
Vi kommer i Lantmannen från och med nummer tre i år att ha två sidor med information om maskinnyheter.

Som exempel handlar tekniknyheten på www.atl.nu lördagen den 1 mars om Case IHs nya kompakta traktorer.

Quantum C från CNH ersätter befintliga Case IH JXC-modellerna. De nya traktorerna heter Case IH Quantum C65, C75 och C95 och är på 48, 57 respektive 70 kW (65, 77 resp. 97 hk).

På lördag den 8:e mars kommer den att handla om en ny bogserad spruta med avancerad styrning så att sprutans hjul följer i traktorns spår hur föraren än bär sig åt.

Som en aptitretare till Lantmannen nummer 3 kan nämnas ett hopfällbart personbilssläp som kan ställas mot väggen likt en skiva när det inte används.

Men för att veta att vi rapporterar om rätt saker är det bra med respons från läsarna. Därför uppmanar jag alla att kommentera det vi skriver om. Skriver vi om rätt saker, saknar ni information inom ett specifikt område eller anser ni att vi ska göra djupare analyser av maskinerna som är med.
Era synpunkter kan med fördel lämnas här.

/Anders

LANTMANNEN

Läser ni mina ledare, krönikor och Niléhn tipsar i Lantmannen?
Om ni missat något är ni välkomna att meddela mig här så kan jag skicka er en tidning.

Lantmannen kostar 95 kronor i lösnummer och vi skickar dem fraktfritt med en faktura i kuvertet. Ni behöver alltså inte betala något i förskott.

Har ni några synpunkter på det jag skriver eller vill framföra några andra åsikter är det fritt fram här på min nya blogg.

Här kan ni beställa gamla nummer av Lantmannen: http://www.agrar.nu/arsregistret.php

Avgaser i stälet för gödsel

Intresset för artikeln på ATLs hemsida har varit stort om att leda ner avgaserna i marken i samband med sådd och med hjälp av koldioxiden i avgaserna få igång en process i marken som frigör kväve till växterna vilket i sin tur medför att lantbrukaren kan reducera mängden kväve med hälften.

Denna kommentaren fick vi in i dag av Maria Lövfors:

Jag undrar om det verkligen kan vara möjligt att, som det står i
artikeln, i avgaserna finns inget som inte redan finns i jorden?

mvh
Maria Lövfors - frilansjournalist & redaktör Grus & Guld

Och så här svarade Gunnar:

Hej Maria och Anders,

Nej detta är verkligen riskabelt. I avgaser finns en rad svårnedbrytbara
cancerframkallande ämnen, bl a PAH och dioxiner, men också giftiga nitrerade
ämnen. Det finns beräkningar på antal cancerfall som bildas genom PAH som
följer med skörden till konsumenten.

Nej detta var ingen bra ide. Hade det bara funnits oskyldiga kväveföreningar
i avgaser hade detta varit ok.

Hälsningar

Gunnar

Avgaser i stället för gödsel

Min artikel på ATLs webbsida om att en teknik som leder ner avgaserna i jorden i samband med sådd medför att man kan reducera mängden kväve till den aktuella grödan. Anledningen är att koldioxiden från avgaserna ökar aktiviteten i jorden så att mer av det kväve som finns där naturligt blir tillgängligt för växten.
Många har hört av sig och vill veta mer. Själv vet jag inte mer än det som står i artiklen.

Så här skriver Gustav Andersson i ett mail till mig, kanske någon kan hjälpa honom och mig med mer info.

Hej!
Vet du var man kan läsa mer om försöken med att leda ner avgaser i marken . Borde kunna funka med plog, kultivator, eller ja alla jordbearbetningsredskap.
Mvh
Gustaf Andersson
Bred Petersberg
74595 Enköping


Läs hela artikeln på: http://www.atl.nu/Article.jsp?article=44795&a=Avgaser%20ist%E4llet%20f%F6r%20g%F6dsel

Maskinkapacitet

En grej som intresserar mig mycket är den tekniska utvecklingen inom lantbruksmaskiner och det är något vi skriver mycket om i Lantmannen.
Jag hävdar att det skett mycket vad gäller lantbruksmaskinernas kapacitet de senaste åren. Jag hävdar att maskinernas kapacitet ökat väsentligt, men att många som använder maskinerna inte riktigt hängt med i den utvecklingen och nu har maskiner som är dyrare, har större kapacitet, men som inte utnyttjas fullt ut och därmed blir maskinkalkylen inte så bra som den kunde varit.
Vad anser ni om detta?

Är nya maskiner bättre än gamla vad gäller kapacitet?
Är vi för dåliga på att utnyttja ny teknik?

Försiktiga ekokalkyler

Mats Engquist på Hushållningssällskapet i Strängnäs ifråga satte Lars Jonassons kalkyler vad gäller ekologisk odling, publicerade i Lantmannen nummer 1-2008. Mats Engquist var av den uppfattningen att ekologisk produktion var än mer lönsam än vad Lars Jonasson presenterade.

Så här svarar Lars Jonasson:

Tack för dina funderingar. Generellt kan jag säga att din bedömning stämmer i det att skillnaden är lågt räknad. Det är svårt att veta vad som är mest pedagogiskt men jag har avsiktligt valt att göra ekokalkylerna försiktiga, detta för att slippa kritik för att det är orealistiska glädjekalkyler. Detta har jag även påtalat i texten men det är givetvis alltid siffran i slutet som får starkast genomslag.

När det gäller skördar och priser för konv. odling har jag räknat med följande:
Vårvete 4 071 kg/ha á 2,00 kr/kg
Vårkorn 4 129 kg/ha á 1,71 kr/kg
Höstraps 2 600 kg/ha á 2,65 kr/kg
Foderärt 2 800 kg/ha á 1,90 kr/kg

Gödslingen i ekokalkylen är broilergödsel

När det gäller maskinkostnaderna är det en omdiskuterad fråga. Det blir mindre körning eftersom man slipper handelsgödsel och bekämpning. Detta är dock åtgärder med få timmar per hektar. Många hävdar däremot att det krävs mer jordbearbetning för att slippa ogräs. Detta är givetvis olika från gård till gård. Jag har dock valt att hugga i så att det räcker till i de flesta fall. Därmed ligger det extra körtid i eko-kalkylen.

När det gäller arbetstiden är det ett ständigt problem. Jag är väl medveten om att många anser att arbetet på fält är under 5 tim/ha. Samtidigt visar de mätningar av arbetstiden som görs på något helt annat. När jag summerar upp mina högt lagda arbetstider till sektornivå får jag alltid kritik för att totalsiffran blir för låg. Jag brukar hamna på halva nivån av de mätningar som görs. Ett exempel kan illustrera problemet. Enligt dina uppgifter (som även jag tycker är rimliga) borde en växtodlingsgård med 109 ha kräva 109 * 6 = 650 tim. De som har sådana gårdar och är med i JEU (den jordbruksekonomiska undersökningen anger dock att de arbetar 1 997 timmar i jordbruket. Det är tre gånger så mycket (18,3 tim/ha). Vad gör de resten av tiden och hur skall den tiden beaktas i kalkylen. JEU gårdarna har visserligen 7 ha sockerbetor och 2 ha potatis i genomsnitt men de har också 14 ha träda. Liknade problem uppstår när jag har försökt stämma av traktorkörning och dieselförbrukning. Detta är dock en frågeställning som inte har någon större betydelse när det gäller gämförelsen mellan ekologisk och konventionell odling eftersom eventuella fel drabbar båda lika mycket.

Valtra verkar inte rulla iväg

Valtra är ju ett av de fabrikat som har parkeringsläge i fram/backspaken men verkar inte ha några bekymmer med traktorer som rullar iväg. Så här förklarar Thor Andersson, produktspecialist för Valtratraktorer på Lantmännen, deras konstruktion.

På Valtra (alla med HiTech-transmissionen) är det så att parkeringsbromsen manövreras med körväljaren ("fram-backspaken") och någon annan spärr eller manövrering finns inte.

Parkeringsbromsen är av samma typ som på en lastbil, d v s den ansätts av en mycket kraftig fjäder och friläggs med hydraultryck (tryckluft på en lastbil). Detta innebär bl a att om man stänger av motorn och kliver ur utan att lägga i p-bromsen, så ansätts den ändå efter några sekunder (när hydraultrycket försvinner). Eftersom den manövreras med körväljaren, så kan man heller aldrig glömma att släppa den när man kör iväg. Eftersom parkeringsbromsen utnyttjar samma bromskomponenter (skivor/lameller) som färdbromsen, så finns heller ingen separat justering, utan den justeras på samma gång som man justerar färdbromsen. Manövreringen är elhydraulisk (el-signal från körväljaren påverkar en magnetventil), så finns inte heller här några justeringar. Skulle man av misstag lägga i den under färd sker heller ingenting förrän man kommer ner till 2-3 km/h, då den ansätts med full kraft.

Att man aldrig kan gardera sig till 100 % mot tekniska fel vet vi från både kärnkraftverk och flygplan, som det trots rigorösa säkerhetsprogram händer ett och annat med, men den parkeringsbroms vi har på Valtra har under snart 10 års tid fungerat till största belåtenhet och är mycket populär hos användarna, inte minst för sin enkla hantering.

Traktor som rullade iväg

I ATL i dag, fredagen den 8 februari, finns en artikel som handlar om ett farligt tillbud. En traktor, som trots att föraren lagt i parkeringläget i växellådan ändå rullar iväg.
Det finns många traktorer med parkeringsläge i växelspaken ofta i samma spak som fram/back till vänster om ratten.
Två av dem som har den tekniken är John Deere och Valtra. John Deeres servicechef, Ingvar Mårtensson, har svarat i artikeln medan vi fortfarande väntar på svar från Thor Andersson på Valtra.
Vi önskar även få kontakt med andra traktorförare som varit med om något liknadne. Har ni det, berätta vad som hände genom att klicka på kommentera i slutet av denna text.

Så här skriv jag i ATL:
Krister Öberg, lantbrukare utanför Bro vill varna andra lantbrukare för att lita blint på parkeringsspärren i växellådan. I måndags, mitt under pågående lastning, började traktor och vagn rulla iväg. Krister som befann sig i vagnen lyckades klättra ner från vagnen men var förnuftig nog att inte försöka ta sig in i hytten medan traktorn var i rörelse. I stället fick han stå och se på när traktor och vagn for rakt in i maskinhallen där ekipaget förstörde en port och en bärande stolpe. Traktorn, en John Deere 6810 från år 2000, har parkeringsläge i gruppväxellådan. Krister Öberg hade mycket riktigt placerat växelspaken i P men ändå hade ekipaget rullat iväg när belastningen blev för hög. – Traktor och vagn stod i en sluttning och jag fyllde spannmål i vagnen när det plötsligt började röra på sig, berättar Krister Öberg. Han frågar sig om parkeringsspärren inte är att lita på och om man i stället måste använda den vanliga handbromsen. Ingvar Mårtensson, servicechef på John Deere i Sverige, berättar att parkeringsspärren i växellådan är säkrare än den vanliga handbromsen och att John Deere inte anger några begränsningar för vad växellådans parkeringsläge ska klara av. – Det är som en klokoppling, men vi vet att den kan slitas med åren om föraren slarvar och lägger i P-läget innan dess traktorn står helt stilla, säger Ingvar Mårtensson. Krister Öberg berättar att det blev ett smattrande ljud när traktorn rullade iväg och enligt Ingvar Mårtensson är det tecken på att systemet är slitet och behöver ses över av en verkstad. På frågan hur traktorföraren ska kunna undvika den här typen av tillbud i framtiden är det enda sättet, enligt Ingvar Mårtensson, att testa utrustningen genom att placera traktorn med belastning i ett med- eller motlut och prova parkeringsläget.

Dyr kyla

I egenskap av teknikredaktör på tidningen ATL har jag genom tiderna fått ta emot många frågor av teknisk karaktär från läsare. Ibland handlar det om produkter som är undermåliga och där återförsäljare och generalagenter inte kan hjälpa till i den utsträckning kunden förväntar sig. Ibland handlar det om att reservdelar eller service är orimligt dyrt. Det samtal jag fick i dag handlar om något som är synneerligen dyrt och vår förhoppning är att någon som läser detta inlägg ska ha en billigare lösning på problemet.

Det är lantbrukare Bernt Samuelsson som ringde mig. Han berättade att han för två år sedan löpt en ny Valtra 6400. Olyckligtvis beställde han den utan luftkonditionering.
– Den gamla Valtran hade inte luftkonditionering, jag ansåg inte att det behövdes, men den nya traktorn skulle visa sig varmare i hytten, berättar han.
Två månader efter det att traktorn var levererad frågade han återförsäljaren om priset för att eftermontera en luftkonditionering på en Valtra 6400. Han fick priset 28 000 kronor.
– Det kändes dyrt eftersom det bara skulle kostat 9 000 kronor extra om jag beställt det i samband med köpet av traktorn, konstaterar Bernt Samuelsson.
Han funderade ett tag och återkom till återförsäljaren för någon månad sedan då han beslutat sig för att trotts allt slå till på en luftkonditionering.
– Då fick jag ett nytt pris. Nu kosatade det 32 000 kronor bara i delar och till det minst två dagars arbete vilket innebär en totalkostnad på 45 000 till 50 000 kronor, säger Bernt Samuelsson.
Givetvis kan han inte lägga 50 000 kronor på en luftkonditionering till en två år gammal traktor som kanske är värd 300 000 kronor i sig. Då får han hellre byta traktorn.
Samtidigt undrar han om det finns något annat sätt att montera in en luftkonditionering i en Valtra 6400.

Är det någon som har en idé är ni välkomna med ett inlägg på min blogg.

/Anders

Stort intresse för ekologisk odlings lönsamhet

Intresset verkar stort vad gäller ekologisk odlings lönsamhet eller ej, men ideologiska skäl för att odla på ena eller andra sättet tycks ta överhanden.

Johan Cejle på Eko Tänk kommenterar ett av våra inlägg på sin blogg, här kan du läsa det.
Där svarar jag honom så här:

Det är rätt, Lantmannen är en magasinstidning som kommer ut en gång per månad och som inte finns på nätet.
Däremot finns nu möjligheten att kommentera det vi skriver i Lantmannen på nätet genom min nya blogg.
Det ska bli intressant att se intresset för detta.
Att odla ekologiskt eller inte kan mycket väl bli den första stora frågan på vår blogg. Jag håller med Johan Cejie på Eko Tänk om i vilken ordning lantbrukare ställt om till Eko och varför. Jag håller med om att det inte borde finnas några politisk stöd till någon form av lantbruk. Det jag tycker är mest märkvärdigt i debatten vad gäller eko eller konventionellt är att det liksom bildats två läger där den ena inte har någon förståelse för den andra. Precis som om ekologisk odling utgjorde ett hot mot den konventionella odlingen och tvärt om.
Som lantbrukare och företagare, jag är ju det vid sidan om mitt redaktörskap för Lantmannen, anser jag att det är helt upp till marknaden att bestämma vad som ska odlas. Det marknaden vill köpa det måste du som företagare producera egna värderingar har en underordnad betydelse.
/Anders Niléhn

Välkomna att följa debatten om eko eller ej på min blogg:
http://nilehn.blogspot.com/

Vi fortsätter med intressanta reportage om eko eller ej i ett ekonomiskt perspektiv i flera av de kommande numren av Lantmannen. Lantmannen är en prenumererad tidning men det går även att beställa lösnummer på:
http://www.agrar.nu/arsregistret.php
De nummer som har artiklar om ekologisk ocdling kontra konventionell är 1 och 2 2008 så här långt.

Ekologisk odling verkar vara lönsam

I dag fick jag ytterligare ett mail som en reaktion på Lars Jonassons artikel i Lantmannen nummer 1- 2008 om de ekonomiska fördelarna med ekologisk odling.
Det är från Mats Engquist, rådgivare på Hushållningssällskapet i Strängnäs.

Han skriver så här:

Hej

Jag läste med intresse i nummer 1/2008 er jämförelse mellan konventionell
och ekologisk växtodling. Vi har själva skickat ut ett brev till våra
växtodlingskunder med jämförelse siffror mellan de olika produktionerna,
vi kommer fram till en mycket större skillnad än vad ni gör. Vi har fått
en del frågor angående detta, därför skulle det vara intressant att få
veta vad som finns i de olika kalkylerna som ligger bakom artikeln.

Höstvete kalkylen som är redovisad tycker jag verkar ok. Däremot förstår
jag inte att Tb1 kan bli så lågt på de andra grödorna för konventionell
odling. Vilka skördar har ni räknat med? Hur kan det bli ett så lågt Tb1
för höstrapsen, det verkar nästan omöjligt att det skulle ligga så lågt
med tanke på de priser som finns nu.

Vad är det för gödselmedel som finns med i de ekologiska kalkylerna? Är
det rimligt att maskinkostnaderna är högre i ekologisk odling än
konventionell? Jag tycker att det borde vara omvänt förhållande. Samtidigt
kan man fundera om arbetstiden är den rätta i era bidragskalkyler, de
flesta har en fältarbetstid i dagens läge på 3,5-5 timmar, utöver det
finns det någon eller ett par timmar som kan komma till.

Jag själv sysslar mest med rådgivning till konventionell odling men jag
tycker att man måste skicka en tydligare signal om att det finns mer att
hämta i en ekologisk produktion än de kalkyler ni presenterade.

Det var några frågor som jag funderat på, tacksam för svar eller
kommentarer.

Hälsningar
Mats Engquist
Hushållningssällskapet / HS Konsult AB
Ulfhälls gård
645 94 Strängnäs

Är biogas ett vettigt drivmedel i traktorer

Bussarna körs ju numera på biogas i vissa städer och då kan man fråga sig om det går att köra traktorer på biogas. Det är ju som regel ute på gårdarna biogasen produceras, det vill säga nära till traktorerna.

Frågan fick jag av en läsare, Olov Fahlander i Linköping. Han skrev så här:
------------------------------------------------------
Jag skulle vilja komma i kontakt med personer som har erfarenheter
eller synpunkter på biogas-drivna traktorer. Det verkar vara
framtidens bästa drivmedel, när oljan så småningom blir allt dyrare,
och etanolen knappast är ett rimligt alternativ. Biogas kan
framställas på plats lokalt på gården och ger minimalt med
transporter och hantering. Det måste finnas pilotprojet som provat
detta, för Svensk del avgörande drivmedel. Vem vet mer?

Olov Fahlander, Linköping

Maskininvesteringar

Just nu är det milt väder och uppehåll i Skåne där jag befinner mig. Åkrarna ligger öppna och på de lättare markerna har förra veckans nederbörd redan satt sig.
Vi har lite grön mark kvar att putsa av och det gick fint i helgen.
Vi har även planer på att köra över de kommande potatisfälten en gång till med kultivatorn. Vi får se hur vädret blir i veckan. Jag vill nog ha uppehåll ett par dagar till innan jag kör ut med kultivatorn. Tanken är ju att luckra upp, inte packa.

Annars är februari en bra månad att fundera på eventuella maskininvesteringar. Vi har en Valmet 705 som har många år och timmar på nacken och som är huvudtraktorn i vår potatisodling. Eventuellt blir den ersatt till säsongen. Dilemmat är att vi vill ha lastare på den nya traktor vi köper och komma ifrån den gamla 621:an, men hur ska vi då fylla potatissättaren, såmaskinen och gödningsspridaren. Det blir ju samma traktor för att lasta som för att köra redskapen. Det är en fundering som måste lösas.

En annan fundering jag har vad gäller maskiner och teknik är vilket som är bäst när det gäller såmaskiner. Att packa före eller efter billarna.
Rapiden är ju ledande i Sverige i dag och packar bakom billarna men från Europa kommer nu en uppsjö nya såmaskiner som packar före billarna, även kombimaskiner.

I Lantmannen nummer 2-2008 har vi temat jordbearbetning och sådd. I det numret kommer vi att försöka svara på den frågan, vilket som är bäst på vilken jord.

Men någon av alla er som läser min blogg, kanske kan svara på det redan nu?!

Visa vanskötta ekologiska odlingar!

I Lantmannen nummer 1-2008 skrev vår ekonomiexpert, Lars Jonasson, om de ekonomiska fördelarna med att odla ekologiskt. Artikeln har resulterat i flera samtal till redaktionen, framförallt från lantbrukare som inte alls håller med Lars Jonasson. Det innebär att min kollega Anders Fällman kommer att skriva ytterligare artiklar i Lantmannen i ämnet ekologisk odling eller ej, något som ska bli spännande att läsa.
I avvaktan på den artikeln kan vi ju dryfta ämnet på min blogg.

I dag fick jag följande synpunkt från en Lantmannenläsare, Örjan Nilsson, som efterlyser en debatt:

Man läser lite nu och då om att ekologisk odling är ett bättre alternativ jfm konventionell odling vad gäller ekonomi. De som skulle tjäna mest på att lägga om till eko-odling är ju de riktigt stora lantbruken. Om du tar listan på de företag som får mest gårdsstöd i Sverige, hur många på 10-topplistan är ekolantbruk?

Om dessa lantbruk inte är ekoodlare, har dom i så fall fattat fel beslut? Jag odlar konventionellt men jag har flera grannar som är ekoodlare, och det är nästan så man gråter när man ser hur det går till. Dom producerar ju ingenting!! Små ynkliga strängar efter slåtterkrossen, gles spannmål och oerhört lite halm. Alla ekoodlare häromkring vill köpa halm av mig, konstigt va?

Gör ett ordentligt reportage i er tidning där ni belyser att mycket skattemedel går till ekolantbruk. Visa vanskötta åkrar som inte ger nån skörd. Är det så vi vill att det ska se ut i framtiden?

Vad kostar växtskyddsmedlen?

Något som intresserar mig, och det tror jag gäller många, är priser.
Priser på de produkter som vi behöver för att bedriva lantbruk. Men många gånger är det svårt att få tag på priser. Växtskyddsmedel är en typisk produkt där man får vänta länge innan man får pris.

Nu har ju som bekant priset på utsäde och gödsel stigit inför säsongen 2008 och det hade varit intressant att få en indikation på vad som händer med priserna på växtskyddsmedel.
Hör av er så fort någon vet något pris på något preparat!

/Anders

Välkommen till min nya blogg

Första blogginlägget.