Hur viktiga är EU stöden

Politiska styrmedel såsom produktionsstöd har liten betydelse för lantbrukets lönsamhet i gynnade områden men är viktiga för att hålla landsbygden levande totalt sett.

– Eftersom lantbruktes samlade resultat i Sverige är 4–5 miljarder kronor och stöden till lantbruket uppgår till cirka 6 miljarder kronor skulle det naturligtvis bli stora följder om man tog bort alla stöd helt tvärt, konstaterar Hans Wennberg, ansvarig för jord och skog på Swedbank.
Men han tillstår att stöden utan tvekan kapitaliseras i form av större arrendekostnader och dyrare åkermark och på så vis kan man säga att de inte har någon betydelse för näringen.
– Givetvis beror det på i vilket geografiskt område man befinner sig. Där arrendet är 6 000 kronor har som exempel arealstödet ingen betydelse för utan det hade i stället arrendet blivit 4 000 kronor. Men i mindre gynnade områden där arrendepriset är det samma som arealstödet eller ännu lägre hade marken kanske inte odlats alls utan stöd, säger Hans Wennberg.
I valkampanjen inför EU-parlamentsvalet var det många politiker som gick ut med manifestet att ta bort EU stöden helt och därmed minska EUs budget kraftigt. Det är ett budskap som vinner många röster eftersom bara 0,5 procent av de röstberättigade är lantbrukare medan resten enbart är skattebetalare och ser den samlade budgeten för EUs jordbrukspolitik som en onödig skattebörda. Historiskt sett har däremot de flesta politiker alltid velat ha kontrollen över livsmedelsproduktionen och det får man genom stöd till lantbruket. Därför kan man fråga sig hur många politiker som verkligen vill nedmontera lantbruksstöden helt.
Dag Magnusson, civilekonom och mäklare på Skåne Gårdar tror inte politikerna behöver ha den kontrollen i dag.
– Jag tror marknaden kan klara av att hantera detta själv så att livsmedelsproduktionen går i fas med efterfrågan, säger han.
Dag Magnusson håller med om att arealbaserade stöd kapitaliseras.
– Men det som framförallt driver upp priset på åkermark nu är den låga räntan, säger han.
En annan faktor som Dag Magnusson anser påverkar priset på åkermark uppåt är stabiliteten i EUs jordbrukspolitik.
Han utesluter inte att arealstödet försvinner i framtiden men hoppas då att stöd för att bevara ett öppet landskap finns kvar.
– Betesstödet är enormt viktigt och har medfört att vi kunnat bevara och till och med restaurera beten som annars bara hade varit skog eller sly.
Dag Magnusson är rent generellt positiv till jordbruksstöden och menar på att de ser till att hålla åkermark öppen, åkermark som kan vara som en reserv för framtida behov av exempelvis energiproduktion.
Hans Wennberg tror att politikerna även i framtiden vill ha viss kontroll över lantbruket och livsmedelsproduktionen.
– Även i framtiden kan det bli störningar och vi har nog inte sett den sista krisen.
Han menar att det är en fråga som myndigheterna hela tiden brottas med och att just nu lägger vi ner mycket pengar på att vaccinera så många som möjligt mot svininfluensa eftersom man ser det som ett hot, förr såg man risken för krig och för att stå emot det behövde man ett starkt försvar och kontroll över livsmedelsförsörjningen.
– Jag tror att man från statsmakterna ser livsmedelsproduktionen lite i ett säkerhetsperspektiv även i framtiden och då vill man ha kontroll, säger Hans Wennberg.